Att göras till kvinna: Skam, klass och kroppslig orientering i Glasfåglarna

Sammanfattning

I denna uppsats undersöker jag hur kvinnokroppen, klass och skam positioneras och samverkar i Elsie Johansons Glasfåglarna. Genom att undersöka romanen som ett kulturellt och litterärt uttryck för maktordningar ansluter studien till en feministisk tradition där skönlitteratur används som empiriskt material. De teoretiska utgångspunkterna tar avstamp i Sara Ahmeds begrepp om rientering, affekt och skam samt Beverly Skeggs teori om respektabilitet och undersöker med hjälp av dessa hur huvudpersonen Nancy erfar sin kropp i relation till klassbundna normer och krav på kvinnlighet. Uppsatsen syftar till att belysa hur skam, kroppslig orientering och respektabilitet kan läsas i relation till större sociala och historiska maktordningar. Metodologiskt utgår uppsatsen från poststrukturalistisk feministisk metod. Analysen baseras på utvalda scener i romanen där kropp, sexualitet och normbrott är centrala. Analysen visar att skam fungerar som en orienterande affekt som påverkar huvudkaraktärens handlingsutrymme och sätt att röra sig i sociala och materiella rum. Vidare framträder respektabilitet som ett ambivalent ideal som samtidigt erbjuder löften om tillhörighet och producerar känslor av otillräcklighet. Genom dessa processer synliggörs hur klass och kön framträder som kroppsliga erfarenheter i berättelsen.Uppsatsens tänkta bidrag till fältet är en fördjupad förståelse av hur affekt och respektabilitet samverkar i skildringar av kvinnlig subjektivitet i Glasfåglarna.