Att lämna sitt sparande i händerna på en robot : En kvalitativ studie av kognitivt förtroende för fondrobotrådgivning bland unga universitetsstudenter

Sammanfattning

I takt med att fondrobotrådgivning har blivit en allt vanligare tjänst inom banksektorn har även förutsättningarna för hur förtroende skapas förändrats. Fondrobotar uppfattas ofta som rationella och effektiva system, men tjänsten är samtidigt problematisk då individer kan uppleva osäkerhet kring att överlåta ekonomiska beslut till ett automatiserat system, där den mänskliga trygghetsfaktorn försvinner. Särskilt unga vuxna utgör en viktig målgrupp för digitala investeringstjänster, samtidigt som det fortfarande finns begränsad förståelse för hur denna grupp resonerar kring fondrobotars investeringsbeslut. Tidigare forskning efterfrågar dessutom fler studier av universitetsstudenter med varierande utbildningsbakgrund. Syftet med studien är därför att beskriva hur unga universitetsstudenter resonerar kring och upplever sitt initiala kognitiva förtroende för fondrobotrådgivning. Analysen utgick från teorier om kognitivt förtroende, förtroende för FinTech-tjänster, AI samt kompetens, integritet, välvilja och algoritmaversion. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Studiens urval bestod av 17 universitetsstudenter från tre olika utbildningskategorier. I resultatet kunde tre teman kodas fram vilka var uppfattningar om fondrobotrådgivnings rationalitet och analytiska kapacitet, upplevelser av fondrobotrådgivnings osäkerhet, trygghet och tillförlitlighet samt betydelsen av transparens och kontroll i fondrobotrådgivning. Resultatet analyserades därefter mot studiens teoretiska syntes för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visade att fondrobotar i stor utsträckning upplevdes som rationella, objektiva och analytiskt kompetenta system. Samtidigt framkom att det kognitiva förtroendet var situationsberoende och påverkades av respondenternas ekonomiska och tekniska intresse. Respondenter med högre intresse för ekonomi och teknik uppvisade tendenser till att ha högre kognitivt förtroende, medan respondenter med lägre intresse upplevde större osäkerhet och ett starkare behov av mänsklig trygghet och personlig kontakt. Studien identifierade även ett tredje mönster där respondenter föredrog en kombination av fondrobotars analytiska kapacitet och mänsklig rådgivning. Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att universitetsstudenters initiala kognitiva förtroende för fondrobotrådgivning inte enbart formades genom upplevd kompetens, utan även genom användarnas behov av transparens, kontroll och trygghet i investeringssammanhang. Resultatet kan därav vara ge värdefulla insikter för finansiella aktörer som vill utforma fondrobotrådgivning som bättre möter unga universitetsstudenters behov.