Att mäta i en komplex verksamhet: En studie om prestationsmätning i sjukvården

Sammanfattning

Prestationsmätning är idag ett etablerat styrverktyg i majoriteten av alla svenska offentliga organisationers ekonomistyrningssystem, däribland räknas hälso- och sjukvårdsorganisationer. Samtidigt kännetecknas styrning i sjukvårdsorganisationer av hög komplexitet. Syftet med denna studie är att undersöka hur institutionella logiker påverkar medarbetares förhållningssätt till prestationsmätning samt i vilka situationer prestationsmått får betydelse för beslut och prioriteringar. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats och bygger på intervjuer med elva respondenter från olika delar av svenska sjukhus, däribland inkluderades överläkare, vårdenhetschefer, strateger, controller och ekonomichef. Ett analytiskt ramverk som kombinerar teorier om institutionella logiker och strategiska responser ligger till grund för resultatet.Resultatet visar att prestationsmätning generellt uppfattas som ett nödvändigt verktyg för bland annat uppföljning, effektivisering och utveckling, men att legitimiteten av prestationsmåtten påverkas av hur väl de upplevs spegla vårdens komplexitet. Två institutionella logiker är särskilt framträdande genom studien: Den affärsmässiga logiken och den medicinskt professionella logiken. Studien visar att dessa logiker inte enbart står i konflikt med varandra utan ofta samexisterar och samspelar i praktiken.Studiens huvudsakliga bidrag är att den nyanserar förståelsen av relationen mellan institutionella logiker och prestationsmätning. Resultatet visar att utmaningen inte främst handlar om konflikter mellan affärsmässiga och professionella logiker, utan vilka prestationsmått som uppfattas som legitima och rättvisande. Prestationsmätningens centrala utmaning är därmed att utveckla mått som upplevs meningsfulla och relevanta inom flera logiker samtidigt.