Barnen är vår (straffrätts) framtid - En analys av rättsinstitutet bevistalans karaktär och ansvarsbegreppet i förhållande till barn under 15 år inom straffrätten

Sammanfattning

Den kriminalpolitiska debatten har under de senaste åren till stor del handlat om de unga lagöverträdarna. Barn under 15 år utnyttjas av den organiserade brottsligheten till att begå grova brott till följd av deras särbehandling inom straffrätten. Dessa barn har ännu inte uppnått straffbarhetsåldern men kan likväl begå brott i juridisk mening enligt svensk rätt. Sedan år 1964 har det funnits en möjlighet att utreda barnets ansvar för brott i domstol genom en s.k. bevistalan. Bevistaleinstitutet infördes i svensk rätt med hänvisning till rättssäkerhet för barn som blev anklagade för att ha begått brott. Bevistalan syftade då till att skapa ett bättre beslutsunderlag för dåtidens barnavårdsorgan. I ett socialrättsligt syfte gjordes således ett undantag avseende en straffrättslig hantering av barn under straffbarhetsåldern. Institutet tillämpades högst restriktivt och före 2023 hade endast fem mål om bevistalan prövats. En lagändring skedde i juli 2023 i avsikt att bevistalan skulle föras i fler fall. Åklagaren gavs då en självständig initiativrätt till bevistalan och ålades skyldighet enligt en presumtionsregel att väcka talan för brott med straffminimum om fem år. Lagstiftaren framhöll att det tillkommit syften vilka avsåg upprät-telse för målsäganden samt samhällets intresse av att utreda och lagföra brott. Lagändringen fick avsedd effekt och mellan år 2024 och år 2025 fördes en bevistalan mot 126 barn. Uppsatsen syftar till att, i ett utvecklingsperspektiv, undersöka bevistaleinstitutets karaktär och hur ansvarsbegreppet i förhållande till barn under 15 år förändras inom straffrätten genom institutet. Med hjälp av en kombination av den rättsanalytiska metoden och den empiriska metoden studeras institutet och en kvantitativ studie av praxis från bevistalans införande i svensk rätt 1964 till den 2 april 2026 bedrivs. Med hjälp av den engelska terminologin för ansvar diskuteras ansvarsbegreppet i förhållande till barn under 15 år och det synliggörs hur ansvarsbegreppet inom bevistalan skiftar från responsible till accountable. Det argumenteras för hur en sådan skiftning leder till att barn under 15 år genom bevistaleinstitutet anses ha en sådan ansvarsförmåga som krävs för straffansvar. Uppsatsen finner även att bevistalans karaktär har skiftat från att vara ett huvudsakligen barnavårdande institut till att idag allt mer likna ett ordinärt straffrättsligt institut. Detta till följd av hur barnen inom bevistaleinstitutet ställs till svars för sina handlingar på samma sätt som vuxna inom den ordinära straffrätten. Dels genom att talan förs i ett för barnet motstående intresse, dels genom den uppsåtsbedömningen i vilken barnen i majoriteten av fallen prövas likt en vuxen standardindivid.