Beskattningen av carried interest,ersättning för arbete eller skattemässigstridsföring? : En studie av beskattningen av carried interest

Sammanfattning

Frågan om hur carried interest ska beskattas har onekligen varit, och tycks förbli ett hett ämneinom skatterätten. En fråga vars prövning påbörjades under mitten av 2000-talet och somfortfarande inte är uppklarad. Mellan svåra och inkonsekvent använda begrepp ochinvecklade internationella bolagsstrukturer finns en intressant skatterättslig fråga att utreda.Om svaret ligger i de hundratals avgöranden som underinstanserna avkunnat, i fåtalet domarsom HFD meddelat eller i den rättsliga diskussionen som bedrivits av forskare är vad dennauppsats avser att utreda. Med utgångspunkt i uppsatsens frågeställning kommer inledningsvis konstateras vad enriskkapitalfond är, hur de kan vara strukturerade och hur deras ersättningsformer ärstrukturerade. Fokus läggs på att informationen ska presenteras på ett övergripligt sätt, därbegreppsanvändningen är konsekvent och avsiktlig. Därefter redogörs för den skattemässigalegalitetsprincipen och de skattemässiga rättsregler som kommer att behandlas. Därefterföljer en sammanställning av de rättsfall som utvalts för att analyseras, det avser ett fåtaldomar från HFD och ett femtiotal domar från kammarrätten. Domarna avser beskattning avcarried interest i olika fondbolag, som använt sig av olika fondstrukturer ochersättningsformer för att betala ut carried interest till sina delägare. En kortfattad redogörelseför hur diskussionen mellan rättsvetenskapliga forskare och experter utspelat sig ingår också Uppsatsen avslutas med en analys av den information som presenteras. Av analysen kankonstateras att carried interest generellt beskattas enligt de speciella fördelningsreglerna förbeskattning av fåmansbolag som återfinns i 57 kap. IL. I undantagsfall, när rätten till carriedinterest placerats i utländska kapitalförsäkringar, eller där strukturen på annat vis intemöjliggör tillämpning av 57 kap. IL har beskattning i inkomstslaget tjänst uttagits. Följt av endiskussion om hur omvärldsfaktorer och marknadsmässig ersättning bedömts,argumentationen har hämtats från domskäl, yrkanden i domstol och uttalanden i artiklar avrättsvetare. Slutsatsen är att HFD:s ovillighet att pröva frågan i stort har bidragit till den osäkerhet somuppstått, och att domstolen genom sitt handlande inte avhjälpt de frågor som uppstått.Kammarrätten har genom sina domar varit konsekvent och förhållit sig till rättsreglerna.Möjligheten att läsa och analysera alla de domar som krävs för att bygga en helhetsbild måstedock anses mindre tillgängligt än om HFD meddelat en dom, innehållande i synnerhet sammainformation. Den kritik mot huvudsakligen HFD:s behandling av carried interest är befogad,men i uppsatsen konstateras att hanteringen av carried interest, sett ur ett legalitetsprincipielltperspektiv inte anses så bristfällig att den kan kallas grundlagsstridig. Det finns fortfarandeett behov för mer klarhet genom lag. I avsaknad av det hade dock en mer omfattandeprövning från HFD varit välkomnad.