Bevattningsbehov av vall under svenska förhållanden : beräkningar av bevattningsbehov och avkastning

Sammanfattning

År som 2018 och 2023 med stark torka är i närminnet för många. Detta har lett till ett ökande intresse för bevattning både från lantbrukarna och regeringens sida. Vall bevattnas dock till en mycket liten utsträckning även om det är Sveriges mest odlade gröda. I försöksvägar finns det några bevattningsförsök från senare delen av 1900 talet och två från Gotland och Öland mellan åren 2020 och 2023. De två nyare utfördes genom att i fyra olika behandlingar: obevattnat, bevattna fram till den första och andra skörden samt över hela säsongen. Bevattningsbehoven beräknades med FAO Penman-Monteith ekvationen och resultaten validerades med markfuktighetsmätningar. Resultatet från detta var att ekvationen kan användas för att beräkna bevattningsbehovet vilket lett till att syftet med denna rapport var att bland annat beräkna bevattningsbehoven för de tre behandlingarna under de fyra åren för resterande Sverige. För att göra detta delades Sverige in i nio delar och beräkningar utfördes för åtta av dem. Ett annat syfte med denna rapport var att jämföra resultaten av bevattningsbehovsberäkningarna med vad verkliga lantbrukare gör. För att åstadkomma detta genomfördes en intervju medlantbrukare med fokus på bevattningsvolymer och hur många hektar som bevattnas. Ett ytterligare syfte med denna rapport var att beräkna avkastningen som hade blivit om bevattningen hade utförts och för detta användes ekvationen beskriven i FAO Irrigation and drainage paper no 33. Det sista syftet var att göra alla beräkningar på två jordarter, en mellanlera och en lättlera, för att undersöka jordartens betydelse i både bevattningsbehov och avkastningsökning. Resultatet blev att bevattningsbehovet under säsongen varierade mellan platser och år. Bevattningsbehoven mellan de olika åren var dock jämnare över hela säsongen än de var för bevattning fram till de två första skördarna som påverkades till större utsträckning av försommartorka. De beräknade bevattningsbehoven var liknande dem i försöken från Gotland och Öland men det är högst troligtvis för höga bevattningsmängder för lantbrukare i verkligheten. Med bland annat resultaten från intervjun skulle en bevattningsmängd på ungefär 100 mm vara en rimligare rekommendation. Denna volym skulle även räcka fram eller tillochmed förbi den första skörden, vilket är den viktigaste och kan säkra året för lantbrukaren. För de beräknade avkastningarna följde de bevattningen på så vis att om det skedde mycket bevattning blev avkastningen större. Både för bevattningsberäkningarna och för avkastningen hade mellanleran, som var den mer vattenhållande jorden, både lägre beräknat bevattningsbehov och avkastningsökning. Eftersom alla beräkningar var teoretiska och inga mätningar gjordes i verkligheten kan resultaten ifrågasättas och detta är sant för avkastningsberäkningarna men för bevattningsbehovsberäkningarna är resultaten högst troligtvis rätt. Nyckelord: FAO Penman-Monteith ekvationen, vall, evapotranspiration, bevattningsbehov, avkastning, jordart