Conflicting Jurisdiction in Investor State Dispute Settlement: A Pragmatic Analysis of Jurisdictional Challenges in Investor State Arbitration

Sammanfattning

Stabiliteten och tillförlitligheten hos en nations institutioner är avgörande för dess välstånd. Det primära syftet med bilaterala investeringsavtal (BITs) är att säkerställa skydd för investeringar. Moderna bilaterala investeringsavtal inne-håller ofta en tvistlösningsmekanism genom skiljeförfarande när en part påstår att ett avtalsbrott har inträffat. Dessa skiljedomar kan uppgå till betydande summor, vilket skapar incitament för den förlorande parten att ansöka om ogiltigförklaring eller upphävande av sådana domar. Denna uppsats syftar till att presentera den nuvarande ramen för internationell investeringsrätt, med särskilt fokus på tvisters prövbarhet och verkställighet av skiljedomar. Uppsatsen undersöker också jurisdiktionsrelaterade utma-ningar inom dessa områden. Den primära metoden som används för att pre-sentera och analysera dessa frågor är den rättsdogmatiska metoden. När det kommer till folkrätt har artikel 38 i stadgan för Internationella domstolen samt artiklarna 31 och 32 i Wienkonventionen om traktaträtten använts som väg-ledning. För EU-rätten följer uppsatsen EU:s rättsliga metodologi, såsom den tolkats av EU-domstolen, med särskild betoning på en teleologisk tolkning. Avgränsningar har gjorts på grund av ord- och tidsbegränsningar och är enligt följande. Uppsatsen exkluderar rättsliga frågor som rör sakfrågan i tvister och fokuserar enbart på rättsliga instrument som täcker internationell investerings-rätt och Europarätt. Endast tre utvalda BIT analyseras, och bredare ämnen som ekonomiska perspektiv, tillgång till rättvisa, staters ansvar och energistadge-fördraget ligger utanför uppsatsens ramar. Uppsatsen drar slutsatsen att internationell investeringsrätt involverar konkur-rerande jurisdiktioner med motstridiga intressen som inte alltid är förenliga. Den primära konflikten ligger i EU:s exklusiva befogenheter. EU:s medlems-stater kan ställas inför svåra val mellan att följa internationell folkrätt eller EU-rätt. Dessutom konstaterar uppsatsen att statsimmunitet har en betydande in-verkan på en kärandes möjlighet att kräva medel i enlighet med en skiljedom.