Digitaliseringens påverkan på kreditbedömningen i banksektorn : En kvalitativ studie om hur kredithandläggares arbete och beslutsfattande förändras vid kreditgivning till företag

Sammanfattning

Titel: Digitaliseringens påverkan på kreditbedömningen i banksektorn – En kvalitativ studie om hur kredithandläggarens arbete och beslutsfattande förändras vid kreditgivning till företag Nivå: Civilekonomuppsats, 30 hp Författare: Ellie Eriksson och Isabelle Gunnarsson Färdigställd: 2026-05-19 Handledare: Diamanto Politis Bakgrund: Banker har en central roll i ekonomin där kreditbedömning är avgörande för att hantera risk och informationsasymmetri mellan bank och kund. Digitaliseringen har förändrat kreditbedömningsprocessen genom ökad användning av data och automatiserade system. Samtidigt är kunskapen begränsad kring hur dessa förändringar påverkar kredithandläggarens praktiska arbete, vilket motiverar studien. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och identifiera hur digitaliseringen har förändrat det praktiska genomförandet av kreditbedömningar för företagskunder, särskilt i termer av arbetsprocesser, ansvarsfördelning och samspel mellan mänskliga aktörer och tekniska system. Frågeställning: Hur påverkar digitaliseringen kredithandläggares arbete och organiseringen av kreditbedömningsprocessen för företagskrediter? Litteraturgenomgång och teori: Studiens litteraturgenomgång och teori presenterar tidigare forskning och teorier gällande kreditbedömning, samt digitaliseringens påverkan på kreditbedömningsprocessen. Kapitlet presenterar bland annat informationsasymmetri, signalteorin, 5C-modellen och två välkända kreditgivningsmetoder i form av relationsbaserad kreditgivning och transaktionsbaserad kreditgivning. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer med kredithandläggare som arbetar inom bankverksamheten. En abduktiv ansats har tillämpats. Slutsats: Studien visar att digitaliseringen främst har påverkat de administrativa och stödjande delarna av kreditbedömningsprocessen. Informationsinsamlingen har blivit snabbare och arbetsprocesserna mer effektiva genom automatisering, digital signering, kreditscoring och AI-baserade verktyg. Samtidigt är den grundläggande kreditbedömningen i stort sett oförändrad. Bedömningen bygger fortsatt på en kombination av finansiell och icke-finansiell information, där kundrelationen och kredithandläggarens professionella omdöme har en central betydelse. Digitala verktyg fungerar därmed som ett stöd i beslutsfattandet, men ersätter inte den mänskliga bedömningen. Nyckelord: Bank, kreditbedömning, digitalisering, företagskrediter, kredithandläggare, organisering, artificiell intelligens.