Disciplin genom arbete? - En analys av tillåtligheten i Liberalernas förslag om att införa gottgörande arbete som disciplinär åtgärd i svensk grundskola

Sammanfattning

I denna uppsats undersöks huruvida det av Liberalerna föreslagna gottgörande arbetet som disciplinåtgärd i grundskolan är förenligt med det rättighetsskydd som stadgas i svensk rätt, genom RF och SkolL, och det rättighetsskydd som stadgas i EKMR genom artiklarna 4 och 14. Det saknas utrymme för gottgörande arbete som disciplinåtgärd i nuvarande SkolL. I SkolL stadgas att barnets bästa ska beaktas i alla åtgärder som rör barn, alltså även disciplinära sådana. Det gottgörande arbetet är också förenligt med rättighetsskyddet som stadgas i RF, så länge det inte är orimligt betung-ande. Undersökningen visar att tvångsarbete enligt artikel 4.2 EKMR förutsätter att arbetet både utförs under hot om sanktion och att arbetet utförs ofrivilligt. Det är inte uteslutet att det gottgörande arbetet skulle utföras under hot om sanktion, och det skulle troligtvis i många fall utföras ofrivilligt. Det gottgörande arbetet innefattas ej av de undantagssituationer som stadgas i artikel 4.3 EKMR. En proportionalitetsbedömning leder dock till att arbetet troligtvis inte skulle anses vara oskäligt betungande, varför tvångsarbete enligt artikel 4 EKMR inte skulle föreligga. Det gottgörande arbetet faller inom tillämpningsområdet för artikel 4 EKMR, därför kan artikel 4 och artikel 14 EKMR läsas tillsammans. Det gottgörande arbetet utgör inte diskriminering av barn i relation till vuxna, för de befinner sig inte i jämförbara situationer. Det gottgörande arbetet skulle kunna utgöra diskriminering av vissa barn beroende på grupptillhörighet om det ålades dessa i högre utsträckning än barn tillhörande andra grupper. Om särbehandlingen var grundad i vissa särskilt tunga diskrimineringsgrunder, såsom etnicitet, kön eller funktionsnedsättning, skulle den troligtvis inte anses legitim. I andra fall skulle ett större tolkningsutrymme finnas, och det är möjligt att särbehandlingen skulle kunna anses legitim beroende på omständigheterna i fallet. Sammantaget hade det troligtvis varit förenligt med det rättighetsskydd som stadgas i svensk rätt, genom SkolL och RF, och i EKMR genom artiklarna 4 och 14 att införa lagstiftning som tillät gottgörande arbete som disciplinåtgärd i grundskolan, i den mån regleringen inte var formulerad på ett sätt som innebar oskäligt betungande arbete eller direkt diskriminering. Det skulle kunna vara oförenligt med skyddet att ålägga gottgörande arbete, i det fall det i praktiken blev oskäligt betungande eller innebar indirekt diskriminering.