Effekten av behandling med pyrantel mot Anoplocephala perfoliata hos häst i Sverige : samt en jämförelse mellan modifierad kvalitativ flotation och salivbaserad ELISA

Sammanfattning

Hästens vanligaste bandmask, Anoplocephala perfoliata, förekommer världen över. Förekomsten hos vuxna hästar har i Sverige som mest rapporterats till 65 %. Merparten av infekterade hästar visar inga symtom, men en parasitbörda på 20 vuxna maskar eller mer kan föranleda allvarlig gastrointestinal sjukdom. Trots att det finns flera diagnostiska metoder tillgängliga finns ingen ”gold standard” för att detektera bandmaskinfektion då samtliga analyser har sina begränsningar. I USA upptäcktes nyligen första tecknet på behandlingssvikt hos hästens bandmask mot de två enda anthelmintika med cestodeffekt som finns tillgängliga. Denna studie syftade huvudsakligen till att undersöka effekten av behandling med pyrantel hos bandmaskinfekterade hästar i Sverige, samt jämföra de diagnostiska metoderna modifierad kvalitativ flotation och salivbaserad ELISA. Totalt deltog 99 hästar från 19 olika gårdar i södra och mellersta Sverige. Under våren 2024 behandlades 36 hästar träckprovspositiva för bandmask med pyrantel per oralt. Uppföljande träckprov togs 14 dagar efter behandling och analyserades med modifierad kvalitativ flotation vid Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt. Salivprov togs i samband med det uppföljande träckprovet från de positiva hästarna och i vissa fall även på negativa hagkompisar. Salivproverna analyserades med en specifik trestegs ELISA av Austin Davis Biologics Ltd, UK. Bandmaskägg påvisades hos två hästar vid uppföljande träckprovsanalys vilket resulterade i att behandlingseffekten blev 94,4 %. Därmed fanns ingen misstanke om att resistens förelåg. De diagnostiska metoderna genererade mycket varierande resultat där 37 % av proven klassificerades som bandmaskpositiva enligt flotation och 79 % enligt ELISA. Resultatet från beräkning av Cohens kappa visade på bristfällig överrensstämmelse mellan de två metoderna. Det vore således värdefullt med fortsatt forskning som syftar till att utveckla och standardisera känsliga metoder för att förbättra diagnostiken av hästens bandmask. Vidare borde effektstudier utföras i olika delar av världen för att upptäcka eventuell behandlingssvikt mot A. perfoliata och övervaka resistensläget.