Effekten av identifierat och oskyldigt offer för intention att bli organdonator

Sammanfattning

Antalet organdonatorer i Sverige räcker inte för att täcka behovet för dem som är i behov av organtransplantation. För att kunna bli organdonator krävs att vården vet om den avlidnes vilja. Det säkraste sättet att meddela sin vilja är genom donationsregister. Denna uppsats beskriver en förregistrerad experimentell mellangruppstudie som undersökte om deltagarnas (N = 348) intention till att registrera sig som organdonator påverkas av att få information om en person som är i behov av ett organ, jämfört med statistisk information. Dessutom undersöktes om intentionen påverkas av om det identifierade offret framställs som oskyldig eller icke-oskyldig. Datainsamlingen skedde via pappersenkäter. De mått som användes för intention att registrera sig som organdonator var dels självskattad intention, dels ett beteendemått där deltagarna fick svara på om de ville ha mer information. Resultaten av analysen av datan visade varken stöd för att ett oskyldigt identifierat offer skulle påverka deltagare till högre intention, eller att ett icke-oskyldigt identifierat offer skulle påverka deltagare till lägre intention. Någon signifikant skillnad fanns inte mellan grupperna för något av måtten. Studien gjordes inom ett område som inte är välbeforskat och mer forskning behövs för att kunna dra säkra slutsatser av resultatet.