Effekten av IFRIC:s agendabeslut på redovisningen av kostnader för Software as a Service (SaaS) hos svenska bolag

Sammanfattning

I april 2021 publicerade IFRS Interpretations Committee (IFRIC) ett agendabeslut som väckte stor uppmärksamhet bland de stora revisionsbyråerna. Agendabeslutet förtydligade att implementeringsutgifter för molntjänster vanligtvis ska redovisas som en kostnad, om inte kriterierna för att redovisa en separat immateriell tillgång under IAS 38 är uppfyllda. Beslutet skapade stort intresse då förtydligandet kunde innebära omvärderingar för företag som använder programvara som tillhandahålls i form av Software as a Service (SaaS). Den här studien behandlar effekterna av detta beslut med fokus på redovisning av konfigurations- och anpassningskostnader i SaaS hos svenska bolag. Studien motiverades av att agendabeslutet förväntades få betydande konsekvenser för företagens finansiella rapportering, vilket också visade sig i uttalanden från flera ledande internationella revisionsbyråer i samband med publiceringen av beslutet. Samtidigt saknades empiriska studier om dess faktiska påverkan, särskilt i en svensk kontext. Syftet med studien var därför att beskriva hur svenska bolags redovisning påverkades av beslutet. Vidare analyseras hur de har efterlevt och implementerat beslutet, samt hur de har kommunicerat eventuella förändringar i sina årsredovisningar. Studien bygger på en textanalys av årsredovisningar från 2021 omfattande 300 svenska bolag. Analysen genomfördes med hjälp av ett etablerat ramverk för att identifiera och strukturera olika typer av redovisningseffekter i syfte att förstå företagens anpassning till regulatoriska krav. Resultatet visade att den direkta redovisningsmässiga påverkan var begränsad. Endast ett fåtal bolag rapporterade konkreta förändringar i sina redovisningsprinciper eller finansiella rapporter. De få bolag som ändå påverkades behövde omklassificera tidigare aktiverade immateriella tillgångar till kostnader i resultaträkningen, vilket ledde till reducerade immateriella tillgångar i balansräkningen och höjda kostnader i resultaträkningen. Vidare framkom att kommunikationen kring agendabeslutet varierade betydligt mellan företagen. Ett fåtal bolag redogjorde tydligt för agendabeslutets påverkan och finansiella effekter medan majoriteten av företagen inte upplyste om agendabeslutet alls. Utifrån det undersökta materialet kan det konstateras att efterlevnaden till att frivilligt upplysa är låg då det endast finns stöd i årsredovisningarna för att 21 bolag utrett konsekvenserna av beslutet och att man för de övriga inte vet. Sammanfattningsvis visade studien att IFRIC:s agendabeslut, i motsats till den tidiga bedömningen, haft en tydligt selektiv påverkan och en begränsad effekt på redovisningen av konfigurations- och anpassningskostnader för SaaS hos majoriteten av svenska noterade bolag.