Effektivitet eller resiliens – eller både och? : En kvalitativ studie om hur logistikfunktioner i svensk processindustri hanterar avvägningen i sina försörjningskedjor

Sammanfattning

Globala försörjningskedjor utsätts i allt högre grad för störningar till följd av geopolitiska spänningar, pandemier och handelskonflikter. Detta har aktualiserat frågan om hur företag balanserar behovet av kostnadseffektiva försörjningskedjor med förmågan att hantera oväntade störningar. Inom supply chain management beskrivs relationen mellan effektivitet och resiliens ofta som en klassisk målkonflikt, där investeringar i resiliens tenderar att stå i konflikt med traditionella effektivitetsmål. Hur denna avvägning konkret hanteras i logistikfunktioners arbete är däremot mindre beforskat, särskilt i processindustriell kontext. Syftet med denna studie är att bidra till en fördjupad och praktiknära förståelse för hur logistikfunktioner i svenska företag inom processindustrin uppfattar och hanterar avvägningen mellan effektivitet och resiliens i sina försörjningskedjor. Studien syftar vidare till att belysa hur denna avvägning tar sig uttryck i den logistiska styrningen under förhållanden av ökad osäkerhet, samt att generera teoretiska och praktiska insikter som kan bidra till att minska gapet mellan normativa rekommendationer i litteraturen och faktisk organisatorisk praktik. Studien genomförs som en kvalitativ multipel fallstudie med ett interpretivistiskt forskningsparadigm. Empiriskt material har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer med respondenter i roller kopplade till inköp, produktion och logistik vid två svenska processindustriföretag verksamma inom pappers- och förpackningsindustrin respektive gruvdrift och mineralförädling. Det empiriska materialet har analyserats genom tematisk analys. Studiens resultat visar att effektivitet i processindustriell kontext inte definieras som resursminimering i linje med lean-litteraturens ideal, utan som förmågan att upprätthålla kontinuitet och pålitlighet i produktions- och leveransflödena. Buffertar och säkerhetslager uppfattas inte som ineffektivitet utan som en förutsättning för ett fungerande flöde, vilket utmanar lean-litteraturens grundantaganden. Resiliens är djupt inbyggt i den operativa logistikstyrningen och operationaliseras genom säkerhetslager, parallella transportalternativ, leverantörsdiversifiering och scenarioplanering, men uppfattas av respondenterna som naturliga delar av verksamheten snarare än explicita investeringar i resiliens. Den upplevda målkonflikten mellan effektivitet och resiliens är situationsberoende och varierar mellan företagens avdelningar. På övergripande nivå upplever flera respondenter ingen tydlig motsättning, medan avvägningen är påtaglig i operativa beslut kring lager- och inköpsvolym. En återkommande organisatorisk spänning identifieras mellan produktionsnära funktioner, som prioriterar stabilitet, och inköps- och logistikfunktioner, som driver på för flexibilitet. Studien visar även att avsaknaden av formella mått för resiliens skapar ett incitamentsproblem, där resiliensarbetets kostnader syns i uppföljningssystemen medan dess värde först blir synligt när störningar inträffar. Avslutningsvis ger studien praktiska rekommendationer till företag inom processindustrin om att synliggöra resiliens i uppföljningssystem, kartlägga leverantörers underliggande beroenden och skapa forum för att hantera den organisatoriska spänningen mellan avdelningar.