Elevers fritidsläsning i årskurs 9 : en enkätstudie om läsvanor

Sammanfattning

Denna studie analyserar hur elever i årskurs 9 beskriver sin fritidsläsning, där studien främst behandlar läsfrekvens, vilka texttyper de tar del av samt hur deras motivation till läsning kan förstås utifrån deras egna upplevelser. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning och myndighetsrapporter som visar att ungas fritidsläsning har minskat över tid, särskilt under högstadiet, samtidigt som en allt större del av elevers läsning sker i digitala sammanhang. Studiens syfte är att belysa elevers fritidsläsning ur ett elevperspektiv. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod i form av en enkätstudie. Datainsamlingen skedde vid ett tillfälle och omfattade 35 elever i årskurs 9 från en grundskola i mellersta Sverige. Enkäten innehöll frågor som syftade till att fånga elevernas egna beskrivningar av hur länge och hur ofta de läser på fritiden, vilka texter de väljer samt hur de upplever sin motivation till läsning. Resultaten visar att elevernas fritidsläsning varierar. En mindre andel beskriver mer regelbundna läsvanor, medan många elever uppger att de sällan eller aldrig läser på fritiden. Den läsning som förekommer sker framför allt under kortare tidsintervall. Resultaten visar även att eleverna möter texter i både digitala och tryckta format, där fritidsläsningen till stor del består av kortare digitala texter, bland annat undertexter till film och serier samt innehåll från sociala medier. Analysen av motivation visar att elevers vilja att läsa påverkas av faktorer som upplevt stöd från omgivningen, möjligheten att välja texter utifrån egna intressen samt hur hanterbar läsningen upplevs. Studien visar i sin helhet att fritidsläsning bland elever skiljer sig åt i omfattning och påverkas av både individuella och sociala omständigheter. Resultaten understryker vikten av att skolan tar hänsyn till elevers olika textmiljöer och läsvanor för att kunna stärka och stödja elevers läsintresse och motivation.