Ett stift under förändring : En kvalitativ textanalys av herdabreven till Västerås stift 1901-2015

Sammanfattning

Kyrkosyn, samhälle, skola och relationen till staten. Hur ställer sig Västerås stifts biskopar till det? Genom att läsa alla åtta herdabreven mellan åren 1901-2015 så kan vi få en bild av hur och vad biskoparna ger uttryck för kring olika företeelser under en period på över hundra år. Varje gång en ny biskop tillträder sitt ämbete så är det sed att skriva ett så kallat herdabrev. Detta brev är oftast riktat till stiftets präster, diakoner, anställda, förtroendevalda och stiftets medlemmar. I brevet beskriver biskopen teologisk förklaring vad biskopen har för planer med stiftet under sin ämbetsperiod. Genom att applicera Avery Dulles teori om fem olika kyrkosyner kan vi få ett mer teologiskt svar på hur var och en av biskoparna ger uttryck för i sina brev. Metoden som används i denna uppsats och studie är en textanalys och närläsning av källmaterialet. Resultatet visar att flera av breven ger uttryck för att man under 1900-talets början haft en auktoritär institutionssyn på kyrkan, något som allt mer och mer har försvunnit. Den auktoritära institutionen har kunnat växa fram genom det monopol Svenska kyrkan haft som religiöst trossamfund under en längre tid, något som resulterat i en maktposition i samhället. Majoriteten av biskoparnas brev tyder på att de har sett på kyrkan som ett sakrament, Guds närvaro på jorden. Ofta delar de Einar Billings syn på folkkyrkotanken som menar att folkkyrkan ska vara religiöst motiverad och erbjuda villkorslöst Guds nåd, något som är folkkyrkans uppgift. Biskoparna ställer sig positivt till en relation med staten om den inte hindrar kyrkan från att förkunna evangeliet eller försöker styra kyrkan i andra syften likt en kulturkyrka. Ett flertal av herdabreven beskriver en Bibelkritisk och kyrkofientlig inställning gentemot kyrkan från politiskt håll.Herdabreven visar på att kyrkan har sett relationen till skola och utbildning som viktig, trots att man under 1900-talet överförde kyrkans ansvar av skolan till staten. Något som kan ligga bakom att breven från mitten av 1900-talet inte alls belyser skolan. Breven visar även på att flertalet biskopar såg samhällsengagemanget och sin röst i samhällsdebatten som grundläggande och viktig uppgift i sin roll som biskop, både inom Västerås och andra stift.