Fåglar som förekommer i hänsynsytor i nordboreal skog i Sverige

Sammanfattning

Under de senaste årtiondena har den biologiska mångfalden i skogen främjats, främst för att det har utvecklats nya arbetssätt, lagar och certifieringar för att bevara och skydda skogar med höga naturvärden. Dagens skogsbruksmetoder utgörs till stor del av trakthyggesbruk med fokus på produktion och volym, där biologisk mångfald och naturvärden ibland har fått stå tillbaka. Ett intensivt skogsbrukande påverkar skogslevande arter i varierande grad. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka fågelarter som utnyttjar sparade hänsynsytor efter skogsavverkning. Studien genomfördes med fältundersökningar där provytorna valdes ut runt Bodens kommun, Norrbotten. Kartmaterialet kommer ifrån skogliga grunddata, det vill säga Skogsstyrelsens hemsida. Totalt 50 hänsynsytor undersöktes. Av dem, 24 stycken klassades som blandskog och 26 som tallskog. Resultaten visar att hänsynsytor i medelborealt skogslandskap i Sverige hyser en relativt rik fågelfauna (33 skogliga fågelarter registrerades i studien) och därför kan konstateras att hänsynsytor är viktiga för bevarande av biologisk mångfald. I studien gällde detta såväl i blandskog som i tallskog. De registrerade fåglarna inkluderade flera stannfåglar som används som miljöindikatorer. Varken storlek eller typ av hänsynsyta (blandskog eller tallskog) kunde dock här förklara förekomst och artrikedom av skogliga fågelarter. Däremot kunde konstateras att ytor med förekomst av död ved hade statistiskt signifikant lägre artrikedom än hänsynsytor utan död ved (p < 0,05). Detta var ett resultat som avvek från det förväntade. Applikationen Merlin Bird ID fungerade ganska bra som huvudstöd i fågeldatainsamlingen. Huvudproblemet var att bestämma om ljudproduktionen skedde inne i hänsynsytan eller utanför denna. Detta var särskilt ett problem när många olika fågelarter vara aktiva samtidigt. Sammanfattningsvis kan konstateras att fler studier på större material försöksytor behövs för att förstå på vilket sätt kan man optimera planeringen av dessa så att de stödjer en hög biologisk mångfald inklusive en rik fågelfauna.