”Flickor som kommer från en hederskontext är inte vana att vara en egen person” : En intervjustudie med professionella om bemötande av våldsutsatta i komplexa sammanhang

Sammanfattning

Syftet med studien var att undersöka vad som påverkade våldsutsatta kvinnors hjälpsökande beteende vid våld i nära relation med ett särskilt fokus på hedersrelaterat våld, samt vad som påverkade professionellas identifiering, meningsskapande och bedömning av varningstecken. Studien utgick från våldets normaliseringsprocess och teorin om planerat beteende samt kompletterades med begreppen stigma och självbild för att analysera kulturella och strukturella faktorer. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju professionella, fyra legitimerade barnmorskor och tre personer med erfarenhet från skyddade boenden. Det genomfördes en tematisk analys som identifierade 4 huvudteman och 11 subteman. Resultaten visade att kvinnors hjälpsökande beteende begränsades av skam, rädsla och långvariga relationer. Rädsla för myndigheter belystes för kvinnor med barn i hedersrelaterade kontexter. Professionellas förmåga att identifiera och bedöma varningstecken påverkades av våldsutsattas förminskande av hot, arbetskulturella normer, organisatoriska förutsättningar Kreativa och riskmedvetna strategier användes för att stärka den professionella upplevda kontrollen i situationer med begränsat handlingsutrymme samt för att möjliggöra identifiering och bedömning av varningstecken och risker. Slutsatsen var att ett arbete med våld i nära relation krävde flexibilitet, kontextanpassade strategier och organisatoriskt stöd. Rekommendationer inkluderade utbildning, reflektionsforum, tydliga riktlinjer och möten fokuserade på förtroende för att främja identifiering vid våld i nära relation.