Fondavgifter och prestation : En paneldatastudie av svenska aktiefonder klassificerade enligt EU:s hållbarhetsregelverk SFDR

Sammanfattning

Aktiefonder utgör en betydande del av det svenska hushållssparandet och därav blir fondavgifter och finansiell prestation två centrala faktorer för investerare. Samtidigt har hållbarhetsaspekter fått en större roll inom finansmarknaden, inte minst till följd av införandet av EU:s regelverk Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR) som trädde i kraft i mars 2021. SFDR klassificerar fonder i tre kategorier utifrån graden av hållbarhetsintegration: artikel 6, artikel 8 och artikel 9. Trots omfattande forskning om sambandet mellan fondavgifter och prestation samt en växande litteratur om hållbara investeringar saknas studier som undersöker hur detta samband skiljer sig mellan fonder med olika SFDR-klassificeringar, särskilt på den svenska fondmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan fondavgifter och riskjusterad avkastning för svenska aktivt förvaltade aktiefonder klassificerade enligt SFDR under perioden mars 2021 till mars 2025, samt om detta samband skiljer sig mellan fonder klassificerade enligt SFDR artikel 6, 8 och 9. Studien tillämpar en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Data har hämtats från databasen LSEG Workspace och omfattar 223 svenska aktivt förvaltade aktiefonder. Riskjusterad avkastning operationaliseras genom Sharpekvoten och fondavgifter mäts genom Total Expense Ratio. För att analysera sambandet används paneldataregression med random effects och kluster-robust kovariansestimator, där interaktionstermer mellan avgift och SFDR-klassificering möjliggör en formell prövning av studiens hypoteser. Studiens teoretiska referensram bygger på etablerade teorier inom finansiell ekonomi och hållbara investeringar. Modern portföljteori och Capital Asset Pricing Model utgör grunden för hur risk och avkastning relaterar till varandra och motiverar användningen av Sharpekvoten som prestationsmått. Den effektiva marknadshypotesen och den adaptiva marknadshypotesen används för att förstå i vilken utsträckning aktiv förvaltning kan generera överavkastning som motiverar högre avgifter och hur denna dynamik kan variera mellan marknadssegment och över tid. Signalteori används för att förstå hur fondavgifter och SFDR-klassificering kan fungera som signaler om kvalitet och hållbarhet gentemot investerare. Slutligen bidrar forskningen om socialt ansvarsfulla investeringar med förståelsen att investerare i hållbara fonder inte enbart väger in finansiell avkastning i sina beslut, vilket kan påverka hur avgifter sätts och hur de relaterar till prestation. Resultaten visar att det finns ett svagt positivt samband mellan fondavgift och riskjusterad avkastning bland alla fonder i urvalet. Dock visar jämförelsen av sambandet mellan grupperna att ingen av interaktionskoefficienterna är statistiskt signifikanta, vilket innebär att nollhypotesen inte kan förkastas för någon av de tre jämförelserna. Sambandet mellan fondavgifter och riskjusterad avkastning skiljer sig därmed inte statistiskt signifikant mellan artikel 6-, artikel 8- och artikel 9-fonder under den studerade perioden. SFDR-klassificering framträder därför inte som en avgörande faktor för hur fondavgifter och riskjusterad avkastning förhåller sig till varandra på den svenska aktiefondmarknaden. Separata regressioner per klassificering tyder på att sambandets riktning varierar mellan grupperna, men eftersom dessa skillnader inte kan bekräftas i huvudmodellen bör de tolkas som tendenser snarare än robusta slutsatser.