För sjuk för att välja sin egen död: En studie av dödshjälp i svensk rätt utifrån europeisk komparation och teoretisk analys

Sammanfattning

Uppsatsen behandlar frågor kring dödshjälp och hur dessa hanteras inom juridiken. Det är ett omdebatterat ämne där förespråkarna menar att det handlar om rätten till ett värdigt avslut på livet medan motståndarna hävdar att ingen ska få avsluta en annan människas liv. Undersökningen har som syfte att undersöka hur frågan i dagsläget hanteras i Sverige för att sedan jämföra hur detta förhåller sig till en europeisk kontext. Uppsatsen innehåller dessutom en teoretisk analys av hur en särreglering av dödshjälp kan tänkas utformas utifrån straffrätts- och moralteori. Analysen visar att dödshjälp idag bestraffas i form av dråp och det är en handling som inte giltigt kan samtyckas till. Att handlingen föregåtts av medkänsla för en lidande person tas dock hänsyn till vid straffmätningen och straffen kan sättas långt under straffminimum för dråp. Gränsen mellan medhjälp till självmord och uppsåtligt dödande har utarbetats i praxis och avgörande av varit måttet av självständighet i handlingen som utförs. Den komparativa delen av undersökningen visar att Nederländerna har en mer liberal syn på dödshjälp än Sverige och tillåter det i flera former. I Tyskland är mänsklig värdighet centralt och en lag som förbjuder tillhandahållande av assistans vid självmord har förklarats ogiltig. Även Europadomstolens praxis utgör en del av undersökningen och visar att EKMR innefattar en rätt för enskilda att välja hur man lever sitt liv och även hur detta ska avslutas. Det kan inte utläsas en rätt att dö men det kan vara ett problem att hindra personer från att få hjälp med det, något som dock ligger inom staternas margin of appreciation. En särreglering hade utifrån analys av grunder för kriminalisering inte lett till en total kriminalisering av dödshjälp. Inte heller analysen utifrån moralteori där Rawls tankeexperiment med okunnighetens slöja tillämpas leder till kriminalisering av dödshjälp i alla lägen. Utifrån resultaten förordas en särreglering där människors olika livssituationer tas hänsyn till och där utrymme lämnas för dödshjälp i vissa fall kombinerat med skyddsmekanismer för att skydda utsatta människor. Avslutningsvis uppmanas lagstiftaren att utreda frågan grundligt och se över möjligheten att reglera frågan särskilt för att uppnå en balans mellan de olika intressen som behöver vägas mot varandra.