Förändringar i det politiska språkbruket om migration och integration : En tematisk studie av Moderaternas och Kristdemokraternas Almedalstal 2017-2025

Sammanfattning

Denna stuides syfte är att undersöka hur Moderaternas och Krisdemokraternas språkbruk har förändrats under perioden 2017-2025. Detta har underöskts genom att analysera hur partierna konstruerar ett "vi" och ett "de" , samt hur de använder sig av intertextualietet. I denna studie användes Almedalstalen 2017, 2021 och 2025, genom sex transkiberade tal från Moderaterna och Krisdemokraterna. Metoden som användes är en kvalitativ tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006). Tematiseringen utgick från studeins teoretiska ramverk, den diskurshistoriksa ansatsen av Ruth Wodak, med selektivt valda begreppet intertextualitet och analytsika verktygen, nomination och predikation. Resultatet av analysen visade att en förändining har skett i partiernas språkbruk. Under 2017 riktades kritiken främst mot den rödgröna integrationtionspolitiken och dess utformning. Moderaterna och Krisdemokraterna lyfte framför allt samhällsproblem, detta för att framställa sig själva som ansvarstagande i jämförelse med oppositionen. Migrantera i sig var inte föremål för kritik. Förändringen av språkbruket var tydligare under 2021-2025. Analysen visade att migranter under 2021 konstruerades som en genereraliserad och homogen grupp. På så sätt konstruerade partierna ett tydligt "vi" och ett "de". Denna grännsdragning framställdes indirekt genom egenskaper såsom förmågan att bidra till välfärden eller att följa den svenska lagen, medan "vi" förutsätts ha dessa egenskaper. Under 2025 var Krisdemokraterans spåkbruk mer framträdande än Moderaternas. Villkoren för tillhörighet var fortfarande väsentliga, men till skillnad från de konkreta kraven under 2021 framstod de under 2025 som mer difussa eftersom de i större utsräckning kopplades till nationell samanhållning. Studiens resultat överstämmer med den tidigare forskningen som uppmärksammar kopplingar mellan migranter och katogorier som välfärd och samhällsprobem.