Förändringar i löpsteg och biomekaniska konsekvenser med ökad fysisk belastning: en kvantitativ studie

Sammanfattning

Bakgrund Löpning som aktivitet är ett tillgängligt sätt att nå upp i de rekommendationer om fysisk aktivitet som ges av FYSS (fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling). Löpning för med sig ett flertal hälsofördelar, bland annat förbättrad mental och kardiovaskulär hälsa. Trots dessa fördelar är det vanligt att löpare drabbas av skador på det muskuloskeletala systemet. Dessa skador är ofta lokaliserade till knä, fot och underben. Tidigare forskning har undersökt biomekanikens roll i uppkomsten av löprelaterade skador. Forskningen har observerat biomekanik som en stor del i uppkomsten och prevention av sådana skador. Man har också i tidigare forskning kommit fram till att träningsmängd och belastning också har en betydande roll när det kommer till löprelaterade skador. Syfte Syftet med denna studie är att analysera löpsteget avseende steglängd, kadens, rotation av foten och tryck innan och efter ansträngning. Studiedesign En kvantitativ studie med experimentell design. Metod Tretton friska, träningsvana testdeltagare sprang på ett löpband av modell H/P Cosmos (h/p/cosmos Sports & Medical Gmbh, Traunstein, Germany) utrustad med tryckplattor som registrerade steglängd, kadens, rotation av foten och tryck. Data samlades in under de första 30 sekunderna och de sista 30 sekunderna av ett 15 minuter långt löptest. Löptestet utformades av författarna och var ett submaximalt test. Deltagarna skulle springa på en nivå som motsvarade mellan 13-15 på BORG-RPE skala. Resultat Resultatet visade på individuella förändringar mellan första och andra mätningen. Medelvärdet för samtliga variabler förändrades inte i någon större utsträckning mellan de två mätningarna. Den mest utmärkande förändringen observerades i rotation av vänster fot där medelvärdet för skillnaden mellan de två testen 1 grad för vänster fot och 0,8 grader för höger fot. För steglängden var medelvärdet för skillnaden mellan de två testen 1 cm och för kadensen -3 steg/min. För trycket var medelvärdet för skillnaden mellan de två testen -0,8 och -1,3 för vänster respektive höger framfot. För mittfoten -0,57 och -1,1 för vänster respektive höger fot. För hälen var medelvärdet -1 på både höger och vänster fot. Konklusion Var och en av deltagarna visade förändringar för en eller flera av de variabler som undersöktes. Dock kunde inga generella förändringar på gruppnivå påvisas. Eftersom att testgruppen enbart bestod av 13 personer går heller inga generella slutsatser kring löpstegets förändring att dras. För att dra mer generella slutsatser behövs en större undersökningsgrupp för att erhålla större spridning i data.