Formativt arbetssätt i matematikundervisningen

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur matematiklärare i årskurserna 4–6 beskriver att de implementerar ett formativt arbetssätt i sin undervisning. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem lärare, vars erfarenheter analyserades genom en huvudsakligen deduktiv tematisk analys, där fem väletablerade strategier för formativ bedömning användes som analytiskt ramverk. Resultatet visar att lärarnas formativa arbete kan förstås genom fem teman som tillsammans beskriver hur lärarna organiserar och motiverar sitt formativa arbete i matematikundervisningen. Resultatet visar också att lärarna upplever arbetssättet som meningsfullt och lärandefrämjande, men samtidigt som tidskrävande och beroende av tydliga strukturer, elevmognad och kontinuerliga didaktiska avvägningar, särskilt i arbetet med kamratrespons. Slutsatsen är att ett formativt arbetssätt inte bör förstås som en enskild metod, utan som ett sammanhängande och relationsberoende sätt att undervisa. Studien bidrar därmed med kunskap om hur formativt arbete tar form i matematikundervisning i årskurs 4–6, i relation till hur lärare själva beskriver och motiverar sina didaktiska val i vardagspraktiken.