Från abstrakt begrepp till konkret vardag. Erfarenheter av existentiella frågor vid livshotande sjukdom och/eller hög ålder

Sammanfattning

Existentiella frågor och tankar beskrivs ofta väckas i närheten av döden, exempelvis vid allvarlig sjukdom eller hög ålder. Det existentiella tenderar att benämnas i abstrakta termer. Samtal framställs ofta som den primära stödinsatsen och vårdpersonal beskrivs ha en viktig roll i att möta existentiella behov.Studiens syfte var att utforska och analysera erfarenheter av existentiella frågor vid livshotande sjukdom och/eller hög ålder samt att fördjupa förståelsen för vilka former av stöd som upplevs som meningsfulla.18 semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med misstänkt begränsad överlevnad relaterat till allvarliga sjukdomstillstånd eller boende på vård- och omsorgsboende.Studiens fenomenologiska analys med fokus på livsvärlden visade att existentiella frågor ofta manifesterade sig i praktisk, konkret vardag. Teman som kropp, relationer, andlighet/religion och stöd framkom. Deltagarna beskrev subjektiva upplevelser av ohälsa. Sjukdom kunde både vara tyst och uppenbaras för den enskilde och för omgivningen. Analysen visade hur erfarenhet i nuet stod i relation till historien och till framtiden. Förändring i livsvärlden, ohälsa eller att tvingas flytta till vård- och omsorgboende, kunde påverka hur delar av världen upplevdes hamna utom räckhåll vilket kunde generera existentiella känslor av att inte höra hemma i världen. Förändringar kunde kasta omkull livet men upplevdes oftast mer gradvisa.Studien nyanserar föreställningen om samtalet som primär insats och fokuserar på hur praktiska handlingar, aktiviteter och delade erfarenheter kan vara betydelsefulla stöd. Detta är exempel på vardagsnära erfarenheter som kan öppna upp världen igen. Resultatet visar på vikten av radikal empati i det professionella mötet med den andres unika livsvärld.