Från en splittrad nation mot en framtida nationell gemenskap : Nationsidentitet och gemenskap i kulturkanon

Sammanfattning

Denna uppsats undersöker vad det är för berättelse om svensk nationsidentitet som framställs i utredningen En kulturkanon för Sverige, vars syfte är att skapa en nationell gemenskap. Med historikern Jörn Rüsens teori om meningsskapande berättelser analyseras utredningen tematiskt. Analysen genomförs med en kvalitativ metod och ett top-down-perspektiv där fokus ligger på hur nationell gemenskap formuleras av politiska aktörer. Det empiriska materialet består av utredningens historiska tillbakablick samt motiveringarna till de femtio utvalda verken inom konstarterna. Analysen visar att utredningen framställer det samtida Sverige som ett splittrat samhälle präglat av bristande tillit och gemenskap. Situationen förklaras som ett resultat av en tidigare dominerande överideologi som betonat mångkultur och internationalism. Berättelsen som framställs i materialet domineras av ett exemplariskt meningsskapande, där det förflutna används för att definiera en önskvärd framtida nationsgemenskap. I nationens historia återfinns värden förknippade med svensk nationsidentitet som är meningsfulla att bejaka. Dessa fyra värden är: demokrati, yttrandefrihet, jämlikhet och svensk exceptionalism. I diskussionen relateras analysen till tidigare forskning på svensk nationsidentitet, statlig styrning av kulturpolitik, och samtida högernationalism. Uppsatsen är relevant inte bara för att förstå Sveriges nationsidentitet. Den är också ett bidrag till en bredare diskussion om statlig styrning av kulturpolitik. Uppsatsen visar att utredningen En kulturkanon för Sverige är ett avståndstagande från ’principen om armlängds avstånd’ och signalerar ett möjligt skifte mot ökad innehållsmässig styrning av kulturen.