Från oro till handling : Sambandet mellan tävlingsängslan, psykologisk flexibilitet och värderat agerande i idrott

Sammanfattning

Föreliggande studie syftade till att undersöka sambandet mellan upplevd grad av tävlingsängslan och förmågan att agera i värderad riktning, det vill säga committed action, hos damfotbollsspelare och manliga ishockeyspelare. Studien undersökte även om psykologisk flexibilitet modererar sambandet mellan tävlingsängslan och committed action. Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie i websurvey format. Enkäten bestod av 30 frågor baserade på Psychological Flexibility in Sports Scale (PFSS), Sports Anxiety Scale 2 (SAS-2) och Committed Action Questionnaire (CAQ-8). Totalt deltog 143 spelare, varav 59 var kvinnliga fotbollsspelare och 84 manliga ishockeyspelare i åldrarna 16-26 år (M=18,6, SD = 2,3). Resultaten visade att högre nivåer av tävlingsängslan var relaterade till lägre nivåer av committed action. Psykologisk flexibilitet var negativt relaterad till tävlingsängslan och positivt relaterad till committed action. De hierarkiska regressionsanalyserna visade att kognitiv ångest och koncentrationsstörning var negativa prediktorer för committed action, medan somatisk ångest inte kvarstod som signifikant prediktor när psykologisk flexibilitet inkluderades i modellen. Resultaten gav inget stöd för att psykologisk flexibilitet modererade sambandet mellan tävlingsängslan och committed action. Sammantaget tyder resultaten på att både tävlingsängslan och psykologisk flexibilitet är relevanta faktorer i relation till idrottares förmåga att agera i värderad riktning, men att psykologisk flexibilitet inte fungerade som en buffert i detta samband. Framtida studier bör använda longitudinella eller experimentella designupplägg, exempelvis ACT (Acceptance Commitment Theory) - eller MAC (Mindfulness-Acceptance-Commitment)-baserade interventioner, för att undersöka möjliga orsakssamband och förändringsmekanismer. Framtida forskning bör även inkludera både kvinnor och män inom samma idrotter för att bättre kunna särskilja effekter av kön, idrott och tävlingsnivå.