Funktionsanalys som verktyg för interpretation. Applicerat på Giovanni Bottesinis Reverie

Sammanfattning

I detta konstnärliga arbete undersöks hur funktionsanalys kan användas som verktyg i en interpretationsprocess. Giovanni Bottesinis stycke Reverie för kontrabas och piano funktionsanalyseras och analysen används för att ge författaren en större medvetenhet om stycket. Stycket interpreteras sedan, först teoretiskt och sedan praktiskt, informerat av funktionsanalysen. Interpretationsprocessen fokuserar på det som författaren upptäckt och funnit intresseväckande under funktionsanalysen; förslag, dominantiska linjer, intressanta kontra ointressanta toner samt harmoniska överraskningar.Arbetet visar att författaren med hjälp av funktionsanalys kan interpretera musik mer välinformerat och med större medvetenhet om hur musiken är skriven. Funktionsanalysen ger inte i sig själv en färdig interpretation, men kan användas för att inspirera till en interpretation närmre författarens konstnärliga ideal. Arbetet visar också att funktionsanalys är mer användbart som verktyg i vissa delar av musiken, och mindre användbart i andra. Inlärning av musik är också positivt påverkat av att djupare studera musiken innan inlärningen på ett instrument, i detta fall kontrabas, börjar. Slutligen så visar arbetet att funktionsanalys är ett användbart och välfungerande interpretationsverktyg men att det bör användas tillsammans med andra interpretationsverktyg för att skapa en mer helhetlig och konstnärlig interpretation.