Generativ AI i skolan: revolution eller kunskapsregression? : En litteraturstudie om lärares användning av generativ artificiell intelligens

Sammanfattning

För att lyckas med integreringen av generativ AI i skolan behöver det göras på genomtänkta och effektiva sätt, där lärare utgör en nyckelroll i processen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka lärares uppfattning av generativ AI i skolan, men även på vilka sätt grundskol- och gymnasielärare integrerar verktygen i sin yrkesverksamhet samt de pedagogiska fördelar och utmaningar som detta innebär. Genom en tematisk analys av elva artiklar besvaras uppsatsens frågeställningar. Med hjälp av ramverket Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK), grundad av Shulman (1986) och vidareutvecklad av Mishra och Koehler (2006), belyser uppsatsens diskussionsdel samspelet mellan lärares tekniska, pedagogiska och ämnesrelaterade kunskaper i att effektivt använda och integrera generativa AI-verktyg i undervisningen. Resultaten visar på flera användningsområden bland lärare. Deltagarna använder verktygen främst för att skapa, vidareutveckla och anpassa undervisningsmaterial – men även för att ge återkoppling och automatisera administrativa uppgifter. Vidare framhåller lärarna skilda uppfattningar gällande integreringen av AI inom skolväsendet, med större lutning åt en positiv inställning. Medan vissa ser generativ AI som ett kraftfullt verktyg för att individanpassa undervisningen, effektivisera administrativa uppgifter och öka elevers engagemang, uttrycker andra oro över etiska dilemman som exempelvis fusk, plagiat eller verktygens negativa påverkan på elevers kritiska tänkande. Uppsatsens diskussion belyser att generativa AI-verktyg kan bidra till att stärka lärares TPACK-komponenter när de integreras på rätt sätt. Samtidigt framkommer kunskapsluckor i lärares tekniska kunskaper (TK) samt tekniska pedagogiska kunskaper (TPK) vilket visar på ett behov av utbildning, stöd och riktlinjer för att främja effektiv integrering.