Genomförbarhetsstudie av en Avfallsförbränningsanläggning i Lycksele

Sammanfattning

Allt avfall från inlandskommuner i Västerbotten, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Dorotea, Åsele, Malå, Norsjö och Lycksele fraktas för tillfället till Umeå för förbränning. Detta bidrar till ökade fraktkostnader samt ökade koldioxidutsläpp för dessa kommuner. Samtidigt har Skellefteå Kraft i Lycksele en åldrande panna vid Forsbacka och vill därför undersöka möjligheten till att förbränna avfall i Lycksele. I dessa kommuner finns 6,3 kton hushållsavfall, 1,2 kton restavfall och 2,7 kton returträ per år tillgängligt för förbränning. Vid avfallsförbränning ställs höga krav på rökgasrening där flera utsläppsparametrar behöver övervakas och hållas inom svensk lag. Detta arbete undersökte vilken rökgasrening som kunde användas vid avfallsförbränning och fokuserade på vad mindre avfallsförbränningsanläggningar i Norden använde. Vidare diskuterades vilken rökgasrening som skulle vara optimal för en avfallsförbränningsanläggning i Lycksele samt hur bränsleinmatning, askutmatning, panna och ugn borde implementeras. Olika alternativ för rökgasrening har undersöktes och sammanställdes. Tekniker inom NOx reducering, partikelavskiljning, rening av sura gaser, rening av metaller, dioxiner och furaner presenterades och jämfördes. Ett Lägre Värmevärde (LVV) beräknades till 11 MJ/kg för bränslemixen vilket gav en snitteffekt till avfallsförbränningsanläggningen på 3,2 MW och en total effekt på 25,2 GWh under ett år. För att hantera variationer i avfallsmängd behövde pannan dimensioneras till 4 MW. Om en avfallsförbränningsanläggning byggs rekommenderas en gripklo för att mata bränsle från en bränslebunker. En rosterpanna med rörligt roster bedöms vara lämplig där bottenaskan faller ner i ett vattenbad och förs vidare till en container. Rökgaserna förs därefter vidare till en hetvattenpanna där selective non-catalytic reduction med NH3 injiceras för att reducera NOx. De passerar därefter en ekonomiser för att få ner temperaturen till 165–140˚C där torrt Ca(OH)2 och aktivt kol injiceras för att rena sura gaser, metaller, dioxiner och furaner. Rökgaserna passerar sedan ett textilfilter där partiklar fångas upp som flygaska och förs till en container. En grundinvestering för en avfallsförbränningsanläggning uppskattades till 135 MSEK med en tillkommande kostnad för kulvertdragning på 7,6 MSEK. Inkomster från mottagning av avfall och minskad biobränsleanvändning beräknades till 18,6 MSEK per år. Kostnader för askhantering, minskad elproduktion, elanvändning, tillsatser, returträ och utsläppsrätter beräknades till 15,3 MSEK. Ett nettonuvärde för anläggningen beräknades till -97,7 MSEK vilket tydde på att investeringen ej kunde anses lönsam.