Hur äldreomsorgen planerar för kulturellt anpassade och inkluderande måltider. Intervjuer med måltidsansvariga

Sammanfattning

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur några måltidsansvariga inom äldreomsorgen beskriver sitt arbete med att planera och utveckla måltider för att möta behoven hos en allt mer kulturellt diversifierad grupp äldre.Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt med totalt nio deltagare (kostchefer, måltidsutvecklare och en måltidsstrateg) från sju kommuner i Sverige. Datainsamlingen skedde via Teams och transkriberades automatiskt med efterföljande manuell granskning. Materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys, där relevanta textavsnitt identifierades, kondenserades och kodades, för att slutligen sorteras i övergripande kategorier med tillhörande underkategorier.Resultat: Resultatet visar att deltagarna beskriver möjligheterna att erbjuda kulturellt anpassade måltider påverkas av politiska styrmekanismer, ekonomiska resurser, kompetens och organisatorisk flexibilitet. De beskriver vidare att den kulturella mångfalden bland äldre i de flesta representerade kommunerna, särskilt de mindre, upplevs som begränsad i nuläget och att svensk husmanskost utgör normen. Anpassningar beskrivs främst ske vid högtider och för nationella minoriteter. Deltagarna beskriver också ett växande behov av kulturell anpassning framöver, samtidigt som konkreta strategier saknas och förändring ses som en långsam och gradvis process. De lyfter även fram mångkulturell personal som en resurs i det framtida arbetet.Slutsats: Slutsatsen av studien är att behovet av kulturell anpassning upplevs som begränsat enligt de måltidsansvariga i de medverkande verksamheterna. Storstäder upplevs ha ett större behov av kulturell anpassning i vissa boenden beroende på geografiskt läge och större möjligheter att arbeta med måltidsutveckling, medan mindre kommuner framhåller både ett lägre behov och mer begränsade förutsättningar.