HUR MYCKET VÄRME TÅL ETT BÖNBLAD? Bladtemperaturers respons på lufttemperatur samt PSII:s värmetolerans hos Phaseolus vulgaris

Sammanfattning

Den globala uppvärmningen förvänts öka frekvensen av höga temperaturer och värmeböljor vilket kan påverka växter tillväxt och fysiologi. Studien undersökte hur bladtemperaturer hos genotyper av Phaseolus vulgaris påverkas av stigande lufttemperaturer vid konstant relativ luftfuktighet (40%) och konstant ångtrycks underskott. Lufttemperaturerna som undersöktes var 27,9, 30, 32, 34, 36 och 38 oC. Det undersöktes också hur PSII funktion inhiberas av förhöjda bladtemperaturer runt 34, 38, 42, 46 och 50 oC vid 20 minuters exponering. Genotyperna SCR2, ALB213, MIB778, INB841, SCR9, INB827, SXB412, Sen56, i8 och i3 ingick i studien. Resultaten visade att bladtemperaturen ökade signifikant med stigande lufttemperatur under båda förhållandena, men responsen skilde mellan RH och VPD. Under konstant VPD minskade skillnaden mellan blad- och lufttemperatur vid högre temperaturer, medan den ökade under konstant RH. Detta tyder på olika reglering av stoma och transpiration vid dem olika konstanta förhållandena. Observerades också signifikanta skillnader mellan genotyper indikerar också genetisk variation i temperaturreglering. PSII funktion som var mätt som Fv/Fm minskade gradvis med ökande temperaturer hos samtliga genotyper. Temperaturen med inhibering av 10% (T10) varierade mellan 32,8 och 42,7 oC utan återhämtning och 35,7 till 42,9 efter 24 timmar. Medans inom T50 samt T90 observerades inga signifikanta skillnader. Endast genotypen INB841 var signifikant olik resterande T10 men bör tolkas försiktigt eftersom det representerar endast en individ. Vid exponering för 46,5 oC minskade Fv/Fm exponentiellt med ökande behandlings tid. Vilket tyder på en tidsberoende ackumulering av värmestress. Sammanfattningsvis visar resultaten att stoma reglering och PSII påverkas av förhöjda temperaturer medan genotyp potentiellt påverkar initiala stresskänslighet. Samt att återhämtning på 24 timmar inte har signifikant påverkan på PSII.