Identifiering och prioritering av återvätningsbar organogen jordbruksmark : En GIS-modell över Norrtälje kommun

Sammanfattning

I och med de pågående klimatförändringarna samt EU:s nya bestämmelser kring restaurering av mark är återvätning av dränerade torvmarker en klimatåtgärd som kommer att utgöra en central del av samhällets klimatarbete. Dränerade torvmarker är idag en stor källa till koldioxidutsläpp och genom att återväta marken höjs grundvattenytan och den aeroba nedbrytningen minskar, och därtill även koldioxidutsläppen. Idag finns ingen standardiserad metod för att identifiera och prioritera återvätningsbar torvmark och det finns dessutom få privatekonomiska incitament för markägare att återväta stödberättigad dränerad organogen jordbruksmark. Med utgångspunkt i att incitamenten framöver kommer att öka, undersöker arbetet hur dränerad organogen jordbruksmark i Norrtälje kommun kan identifieras och prioriteras för återvätning. Detta görs genom att skapa en GIS-modell, och resultaten för de identifierade återvätningsarealerna jämförs med EU:s mål kring restaurering av organogen jordbruksmark. Modellen identifierar områden som återvätningsbara om jordbruksmark inom en fastighet utgörs av minst en hektar torv samt är stödberättigad till jordbruksstöd vilket betyder att marken är aktivt brukad. I modellen görs prioriteringen genom en multikriterieanalys baserad på fysiska, juridiska, administrativa och växthusgasreducerande genomförandeaspekter. Resultatet visar att om samtliga identifierade områden återväts utgör detta 10 % av Norrtälje kommuns totala areal organogen jordbruksmark. Enligt EU:s mål ska 30 % av all organogen jordbruksmark ha implementerade återvätningsåtgärder år 2030. Den organogena jordbruksmarken som inte är stödberättigad utgör endast 1,3 % av den totala organogena jordbruksmarken i Norrtälje kommun och 90 % av all aktivt brukad organogen jordbruksmark har torvytor mindre än en hektar. Resultatet tyder därför på att även småskaliga återvätningsåtgärder på marker som har en torvarea mindre än en hektar kan komma att vara aktuella för att uppnå EU-målen. Det innebär även att investeringar från näringslivet till återvätningsåtgärder på aktivt brukad jordbruksmark kan ha betydelse för möjligheten att uppnå EU-målen.