Implementering av EU-rättens krav på skydd av äldre skogar i svensk rätt

Sammanfattning

Denna uppsats behandlar hur gamla skogar definieras och skyddas inom EU-rätten och isvensk rätt samt hur det svenska skyddssystemet förhåller sig till EU-rättens krav. Studienbygger på en rättsdogmatisk metod med kvalitativ ansats, kompletterad med empirisktunderlag i form av statistik över utvecklingen av gammelskogar i Europa. Analysen visar attEU-rätten, särskilt genom art- och habitatdirektivet samt EU:s biodiversitetsstrategi för 2030,uppställer krav på skydd av skogar med höga naturvärden och på att biologisk mångfald skabevaras. Samtidigt visar statistiken att äldre och naturnära skogar utgör en begränsad andel avEuropas totala skogsareal samt att dessa skogar har minskat under de senaste decennierna. Isvensk rätt sker skyddet huvudsakligen genom miljöbalkens områdesskydd och genomskogsvårdslagens hänsynsregler. Skyddet bygger därmed i stor utsträckning på identifieringav särskilda naturvärden, administrativa bedömningar och tillämpningen av hänsynsregler idet enskilda fallet. Uppsatsen visar att svensk rätt innehåller flera rättsliga instrument förskydd av biologisk mångfald och värdefulla skogsmiljöer, men att regleringen samtidigtbygger på avvägningar mellan produktionsintressen och miljöhänsyn. Analysen aktualiserardärmed frågor om hur skyddssystemets praktiska genomslag förhåller sig till EU-rättens målom effektivt och långsiktigt skydd av äldre och ekologiskt värdefulla skogar.