Jordloppor i korn på Gotland och i Mälardalen

Sammanfattning

Två släkten av jordloppor, Phyllotreta och Chaetocnema, har länge varit kända för att orsaka skador på korn i Sverige, men de anses sällan orsaka tillräckligt med skada för att det skulle vara ekonomiskt fördelaktigt att bekämpa dem med insekticider. Denna uppfattning har utmanats av de senaste årens stora förekomster och skador av jordloppor i Sverige, främst i Mälardalen samt på Gotland. Hittills har ingen koppling mellan insekticidbehandlingar av korn och ökad skörd kunnat påvisas. Växtskyddscentralerna i Uppsala och Kalmar har gjort inventeringar av jordloppor i Mälardalen och Gotland under åren 2019–2024 för att avgöra vilka arter som är vanligast förekommande och vilka arter som orsakar störst skada på vårkorn. Denna studie syftar till att sammanställa data som samlats in från Växtskyddscentralen i kombination med en studie av relevant litteratur som behandlar jordloppornas biologi, livscykler och bekämpning för att skapa en tydligare bild av vilka arter som kan orsaka mest skada och vad som kan göras för att hantera dem. Studien behandlar endast de arter av jordloppor som har hittats i de högsta kvantiteterna. Dessa är Phyllotreta vittula, Phyllotreta atra, Chaetocnema mannerheimii, Chaetocnema concinna och Chaetocnema hortensis. De vanligaste arterna över lag var P. vittula, följt av C. concinna/hortensis, C. mannerheimii och P. atra, i den ordningen. I detta arbete behandlas C. concinna och C. hortensis som ett artkomplex eftersom bestämning av dessa arter inte alltid var säker. Alla tre arterna av Chaetocnema-släktet förekom i betydligt högre andel på Gotland, och båda arterna av Phyllotreta-släktet hittades i betydligt högre antal i Mälardalen. Data indikerade att P. vittula och P. atra båda toppar i antal något tidigare än C. mannerheimii och C. concinna/hortensis och antalet verkar minska snabbare än Chaetocnema-arterna, som utgjorde majoriteten av jordlopporna från vecka 23 och framåt. Vissa arter, som C. concinna och P. atra, tenderar att orsaka de mest betydande skadorna på grödorna under deras adulta stadie på våren, medan andra arter, exempelvis C. mannerheimii orsakar mer skada under sina larvstadier. Vissa data som presenteras i arbetet tyder på att det skulle kunna finnas ett samband mellan insekticidbehandling under de veckor då Chaetocnema-arterna var som mest talrika och en signifikant skördeökning. Detta stöds ytterligare av det faktum att alla larver som samlats in från strå och stråbaser fastställdes vara av Chaetocnema-släktet, med en majoritet C. mannerheimii. Fler fältstudier kommer att behövas för att potentiellt befästa denna länk. Viss information tyder på att C. mannerheimii står för en stor andel av skadorna i vårkorn och det finns grund för att utveckla vår kunskap om arten.