Kallvindar : Byggtekniska lösningar för kallvindar i småhus

Sammanfattning

Rapporten har genomförts i ett projekt som stöds av Gunnar Ivarsons stiftelse för hållbart samhällsbyggande. Syftet är att undersöka olika småhustillverkares byggtekniska lösningar för hållbara kallvindar. Utformningen och kvaliteten av kallvindskonstruktioner har förändrats med åren. Största förändringen har varit beståndsdelarnas värmemotstånd och lufttäthet. Isoleringsmaterialen har utvecklats över tid samtidigt som användning av isolering på vindbjälklaget ökats. Rapportens undersökning visade att 46 % av småhustillverkarna känner sig tryggast med den traditionella utformningen av en kallvind. I en tidigare undersökning som utförts av SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (nuvarande RISE Research Institutes of Sweden) 2004, har det upptäckts att risken för mögelpåväxt på vinden, minskar när den relativa fuktigheten reduceras i vindsutrymmet. Reduceringen sker vid ökning av temperaturen i vindsutrymmet genom minimering av ventilationen. Detta ska minska de traditionella skador som sker i vindsutrymmet. Det finns flera faktorer som påverkar kallvindars klimat. Beroende på om vindsutrymmen är ventilerade eller oventilerade så skiljer sig deras förutsättningar åt. Valet av material har en betydande påverkan för kallvindars miljö, beroende på vilket material som används varierar konstruktionens egenskaper gällande fukt- och värmetransportförmågan. Tidigare byggdes kallvindar antingen med mineralull som har tjockleken 10–15 centimeter eller med sågspån som har tjockleken 15–25 centimeter. Enligt Energimyndigheten 2005 är rekommendationen att använda sig av isolering med tjockleken 50 centimeter. Anledningen till att tjockare isolering har börjat användas är på grund av att energikraven har stärkts, vilket har resulterat i att kallvindar har blivit kallare, som även lett till att temperaturerna i kallvindsutrymmen har börjat efterlikna temperaturerna utomhus. Det finns ett gränsvärde som relativa fuktigheten inte får överskrida i vindsutrymmet. Boverkets byggregler 2011 har ett uppsatt krav där värdet maximalt får vara 75 %, om andelen fukt överskrider detta värde finns risken att mögelpåväxt drabbar kallvindsutrymmet. Om hög fukthalt når kallvindar utsätts de för risk av fuktskador samt mögelpåväxt, främst drabbad blir träbaseradematerial som är känslig mot höga fukthalter. Enligt rapportens frågeformulär som utgavs och besvarades av olika småhustillverkare, beträffande byggtekniska lösningar för hållbara kallvindar kunde flera slutsatser och rekommendationer dras parallellt med rapportens litteraturstudie. Undersökningen visade att 71 % av småhustillverkarna föredrar ventilerade kallvindar och att 29 % av småhustillverkarna föredrar oventilerade kallvindar. Majoriteten av småhustillverkarna anser att byggtekniska lösningen för en hållbar kallvind, är att den ska vara ventilerad, med en luftspalt mellan isoleringen och råsponten, samt befintligt vindskydd ovanpå isoleringen. Det upplägget kombinerat med bra lufttäthet och en styrd ventilation med värmeåtervinning. Vidare fastställs att någon typ av fuktsäkerhetskontroll ständigt bör utföras i byggnaden, att regelbundna kontrollbesiktningar bör utföras före, under och efter byggskedet. Dessutom är det väsentligt att inspektioner utförs som säkerställer att fuktig luft från boendeytan inte tar sig upp till vindsutrymmet, för att bibehålla en hållbar kallvind samt minimera fukt- och mögelskador. Rapportens undersökning visade att majoriteten av småhustillverkarna, använder samma byggtekniska lösningar, för att skydda kallvindsutrymmen från fuktig luft och motverka fukt- och mögelskador.