Kapitalallokering i Japan och USA : En jämförande studie av börsnoterade företag inom fordonsrelaterad tillverkningsindustri

Sammanfattning

Studien syftar till att undersöka om det finns systematiska skillnader i kapitalallokering mellan stora japanska och amerikanska börsnoterade företag inom fordonsrelaterad tillverkningsindustri under perioden 2006-2025. Utgångspunkten är att kapitalallokering kan ses som ett konkret uttryck för prioriteringar inom företagsstyrning, där valet mellan långsiktiga investeringar och utbetalningar till aktieägare kan spegla olika styrningsmodeller. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Shareholder Primacy och Stakeholder Theory, vilka historiskt tydligt kunnat kopplats till amerikansk- respektive japansk företagsstyrning. Studien analyserar tre dimensioner av kapitalallokering: FoU-intensitet, CAPEX-intensitet och utbetalningsintensitet till aktieägare. För att fördjupa analysen genomförs även en deskriptiv undersökning av kapitalallokeringen under utvalda krisperioder. Det empiriska materialet omfattar 20 företag, tio japanska och tio amerikanska och analyseras med pooled OLS-regressioner på paneldata med årsspecifika fixa effekter samt robusta standardfel klustrade på företagsnivå. Modellen inkluderar även kontrollvariabler för storlek, belåningsgrad och lönsamhet. Resultaten visar att de amerikanska företagen uppvisar en signifikant högre utbetalningsintensitet till aktieägare, medan de japanska företagen uppvisar en signifikant högre CAPEX-intensitet. För FoU-intensitet identifieras däremot ingen statistiskt signifikant skillnad mellan regionerna. Sammantaget tyder resultaten på att det fortfarande finns skillnader i kapitalallokering mellan japanska och amerikanska företag, åtminstone vad gäller bolagen som omfattas av detta urval, men att dessa skillnader inte är enhetliga över alla dimensioner. Den historiska kontrasten mellan en mer aktieägarorienterad amerikansk modell och en mer långsiktigt investeringsorienterad japansk modell verkar därmed fortfarande ha ett visst förklaringsvärde, om än i en mer nyanserad form än vad den traditionella bilden antyder.