Uppsats

Konstruktion av en sanning : om hur domstolens språk skapar trovärdighet

Magister-uppsats

Örebro universitet/Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Publicerad: 2026

Språk: Svenska

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka hur Högsta domstolen språkligt konstruerar och motiverar trovärdighet i två vägledande avgöranden. Studien söker svar på frågan hur rättens språkbruk formar målsägandens ethos och därigenom påverkar uppfattningen om sanning, skuld och saklighet. Analysen av domskälen genomförs med hjälp av Stephen Toulmins argumentationsmodell, kompletterad med Kenneth Burkes begrepp Terministic Screens samt teorier om Frozen Fright och Confirmation Bias. Denna kombination gör det möjligt att identifiera både språkliga och psykologiska mönster kopplat till hur trovärdighet uttrycks och värderas. Resultatet visar att Högsta domstolen genom språk och argumentation konstruerar olika bilder av målsägandens trovärdighet. I det första fallet betonas emotionell autenticitet, vilket förstärker bilden av en sann och uppriktig berättelse. I det andra fallet framhävs i stället brist på detalj och konsekvens, vilket försvagar målsägandens ethos. Skillnaden mellan fallen illustrerar hur rättens språk inte bara beskriver bevisningen, utan aktivt formar den genom val av ord, ton och fokus. Studien visar att denna språkliga konstruktion av trovärdighet påverkar hur rättens aktörer uppfattar sannolikhet och skuld. Domstolen förväntar sig en viss typ av berättelse och när dessa förväntningar inte infrias minskar berättelsens trovärdighet. Här uppstår ett rättsetiskt dilemma. Den som inte uttrycker sig i enlighet med den normativa bilden av det “sanna offret” riskerar att framstå som mindre trovärdig, även när utsagan är sann. I ett vidare perspektiv väcker resultaten frågor om domstolens ansvar att upprätthålla principen om saklighet och opartiskhet enligt Regeringsformen. Trovärdighet i juridisk mening framträder inte som ett neutralt faktum, utan som en retorisk konstruktion som formas genom rättens språkbruk. På så sätt blir domstolens språkliga hantering av målsägandens ethos en del av dess maktutövning och samtidigt ett prov på dess förmåga att upprätthålla den rättsliga och moraliska legitimitet som samhällskontraktet vilar på.

Information

Författare
Langetz, Jonas
Lärosäte / institution
Örebro universitet/Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
Publiceringsdatum
2026
Uppsatstyp
Magister-uppsats
Språk
Svenska