Kraftvärmeverkens roll på stödtjänstmarknaden - Systemnytta och lönsamhet vid försäljning av manuell frekvensåterställningsreserv

Sammanfattning

Sverige och Europa står inför en omfattande elektrifiering med en ökande andel intermittent elproduktion, vilket ställer höga krav på elsystemets stabilitet och robusthet. För att balansera elnätet krävs flexibla resurser med god geografisk spridning. I detta sammanhang lyfts kraftvärmeverk som viktiga aktörer, särskilt för den manuella frekvensåterställningsreserven (mFRR). Avsaknaden av pris- och volymprognoser för mFRR-marknaden försvårar dock lönsamhetsbedömningar och därmed aktörernas deltagande. Systemnyttan av kraftvärmens deltagande på mFRR-marknaden analyseras genom en litteraturöversikt, medan lönsamheten utvärderas i en fallstudie av Borås Energi och Miljös kraftvärmesystem med hjälp av produktionsplaneringsverktyget Energy Optima 3. Fem optimeringsscenarier utvärderas, vilka skiljer sig i hur baslasten för den förkvalificerade enheten definieras. Den främsta systemnyttan är ökad likviditet på mFRR-marknaden, där kraftvärmens höga koncentration i södra Sverige är fördelaktig. Nyttan hänger ihop med kraftvärmens befintliga styrkor som lokal elproduktion, lokal flexibilitet, svängmassa, spänningshållning och ö-drift. Intäkter från mFRR-försäljning kan bidra till att bevara dessa. Även sektorkopplingen mellan el-, värme- och avfallssektorer samt bränsleflexibilitet stärker systemets effektivitet och robusthet. Fallstudien visar att flera scenarier är lönsamma, särskilt när baslasten får anpassas dynamiskt. Detta bedöms vara tillräckligt lönsamt för att motivera deltagande, trots ökade risker, slitage och administration. Även det låsta scenariot, med oförändrad drift jämfört med innan marknadsdeltagandet, visar god lönsamhet och är relativt likt det dynamiska fallet. Det indikerar att kraftvärmeverk kan delta på mFRR-marknaden med god lönsamhet utan att genomföra omfattande förändringar i sin driftstrategi.