Långsiktig analys av en skogsfastighets kolbalans : betydelse av olika sätt att bruka skogen och ta hänsyn till trädprodukter och substitutionen

Sammanfattning

För att hantera den ökande mängden atmosfärisk CO2 behöver skogen användas så att dess förmåga att binda CO2 på ett effektivt sätt utnyttjas. I och med EU:s nya taxonomi 2020 behöver markägare redovisa en klimatnyttoanalys för att påvisa inbindningen av CO2 på fastigheten. Detta arbete har tagit fram tre olika skötselscenarier för en fastighet i norra Sverige. Dessa skötselscenarion består av ett intensivt scenario, ett scenario med fri utveckling och ett scenario baserat på dagens skötsel med nuvarande FSC:s krav. Dessa simuleras i Heureka PlanVis för en tidshorisont på 100 år. Arbetet redogör för hur scenariernas CO2 inbindning och förråd för skogen ser ut över 100 år samt betydelsen av lagring i träprodukter och substitutionseffekten för avverkad trädbiomassa. Att lämna skogen för fri utveckling gav den högsta mängden bunden CO2 efter 100 år, även med substitutionseffekten samt CO2-förådet i träprodukter inräknad för de två andra scenarierna. Dock är tillväxten som högst i det intensivt brukande scenariot. Skogsfastigheten i fråga består av en stor andel skog i låga åldersklasser (16–30 år) vilket kan vara en bidragande faktor till att CO2-inbindingen och CO2-lagringen är som högst om den lämnas för fri utveckling under de första 100 åren.