Maktlöshet och livmödrar : En intersektionell analys av de gotiska dragen i Majgull Axelssons Aprilhäxan

Sammanfattning

Den här studien utgör en kvalitativ litterär analys av Majgull Axelssons roman Aprilhäxan. Fokuset ligger på hur Axelsson använder sig av gotiska gestaltningar för att konstruera upplevelser av att leva med funktionshinder, som kvinna eller som barn. Sammanvävningen av dessa tre perspektiv ämnar belysa gotikens möjliggörande av intersektionella analyser. Det teoretiska ramverket baseras på en sammanvägning av female gothic, gotiska drag utifrån funktionshinderforskning och barnperspektiv.Utifrån tidigare forskning kring gotisk litteratur och skräckfiktion som ungdomsgenre undersöks Aprilhäxans potentiella didaktiska relevans ur ett teoretiskt perspektiv. Undersökningen visar att Axelsson använder sig av gotiska drag genom övernaturliga inslag, groteska beskrivningar av kroppar och monstruösa beskrivningar av otrygga vuxna. Detta gör Aprilhäxan till ett centralt verk i historieskrivningen av modern svensk gotik. Genom att gestalta det svenska 1900-talets fram- och motgångar ur gotiska traditioner och troper kontrasterar Axelsson svensk samhällskritik med övernaturliga tendenser. Studiens resultat visar sambandet mellan barnperspektivet och de gotiska dragen, vilket öppnar för en stark didaktisk potential: Aprilhäxans tematik har förutsättningar att skapa identifikation och intresse bland ungdomar, trots att romanen inte genremässigt tillhör ungdomslitteraturen. Gestaltningen av funktionsvariation i romanen visar till stordel på ett förminskande av funktionshindrade, samtidigt som visst bemyndigande skapas genom de övernaturliga dragen. Kvinnorna fungerar som gotiska troper genom sin sexualitet, sitt moderskap och sina kroppar. Genom groteska beskrivningar av kvinnokroppen och moderskapet skapas såväl bemyndigande som monstruositet. Dessa kategorier sammanvävs med övernaturligheten som bemyndigande funktion.