MÅNGTYDIGHETENS MEKANIK : Översättningsstrategier i Andrej Platonovs ”Den tvivlande Makar”

Sammanfattning

Denna uppsats undersöker Kajsa Öberg Lindstens svenska översättning av Andrej Platonovs novell Den tvivlande Makar (2025) i relation till det ryska originalet. Platonovs prosa kännetecknas av en genomgående mångtydighet där gränsen mellan satir och existentiellt allvar ständigt förskjuts, vilket skapar specifika utmaningar för översättaren. Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka lexikala och stilistiska strategier Lindsten använder, hur dessa påverkar överföringen av textens politiska satir och ambivalens, samt vad skillnaderna mellan Lindstens och alternativa översättningslösningar kan säga om olika föreställningar om översättningens mål. Metoden är en komparativ textanalys som kombinerar filologisk närläsning med översättningsteoretisk analys. Analysen utgår från skoposteorin (målorienterad översättningsteori) och Olga Meersons begrepp icke-främmandegöring, vilket beskriver Platonovs strategi att presentera det mest absurda och tragiska som om det vore helt ordinärt och självklart. Som en vägvisare används även Platonovs egna manuskriptrevideringar, dokumenterade i den vetenskapliga utgåvan från IMLI RAN, för att lokalisera textens mest betydelsebärande och språkligt förtätade passager. Analysen är organiserad kring tre teman: namn och personbeskrivningar, ironi och tonfall i dialog, samt ideologisk och byråkratisk retorik. Resultaten visar att Lindstens översättning präglas av en genomgående spänning mellan ett bevarandeideal rotat i originalets icke-främmandegöring och ett kommunikativt ideal rotat i ett målorienterat skopos som prioriterar satirens igenkännbarhet för en svensk publik. Lindsten bevarar ofta originalets torra saklighet men förstärker vid flera tillfällen de satiriska markörerna genom mer laddade och idiomatiska val. Slutsatserna visar att Lindstens översättning i hög grad är styrd av ett skopos som prioriterar satirens funktion och tillgänglighet i den svenska kultursfären. Detta medför både styrkor – omedelbarhet, politisk angelägenhet – och förändringar i förhållande till originalets specifika ambivalens. Uppsatsen bidrar till forskningen om översättning av modernistisk och politiskt laddad litteratur samt prövar en metod där författarens manuskriptrevideringar används som vägvisare till textens mest motståndskraftiga passager.