Mellan regelstyrning och professionellt omdöme : Svenska revisorers upplevelser av penningtvättslagstiftning och riskbaserat förhållningssätt

Sammanfattning

Uppsatsen undersöker svenska revisorers upplevelser av det riskbaserade förhållningssättet samt de striktare krav som ställs i den moderna penningtvättslagstiftningen, i relation till deras profession. Uppsatsen har sin bakgrund i de alltmer omfattande förändringarna av penningstvättsregelverken som sker på EUnivå, vilket har inneburit mer djupgående krav gällande dokumentation, kundkännedom (KYC) samt rapportering. Uppsatsen syftar till att beskriva revisorer upplevelser samt analysera hur dagens regelverk förhåller sig till revisorsprofessionens autonomi, självreglering och professionella omdöme utifrån professionsteorin. Ansatsen i uppsatsen är kvalitativ, där det utförts sex semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer samt en revisorsassistent, samtliga intervjupersoner var verksamma inom Västra Götaland. Utifrån fyra perspektiv av professionsteorin har det empiriska materialet analyserats, perspektiven var utbildning och auktorisation, etik och ansvar, diskretion och standardisering samt extern reglering och självreglering. Uppsatsens resultat visade att den akademiska utbildningen enbart anses vara en teoretisk bas och att kompetensen för att hantera penningtvättsfrågor främst kommer från praktisk erfarenhet, mentorskap och intern utbildning. Det fanns en upplevd spänning mellan ökad standardisering av arbetsprocesser och revisorns professionella omdöme, där system bidrar med struktur och tydlighet, men revisorerna upplever en viss - framkom även av uppsatsens resultat att delar i revisorns arbete upplevs som symboliska handlingar för att tillfredsställa tillsynsmyndigheter snarare än att faktiskt motverka penningtvätt, särskilt vad gäller dokumentationskrav. Uppsatsen synliggör även att det finns skillnader mellan mindre och större byråer i upplevelsen kring revisorers autonomi, där mindre byråer i högre grad förlitar sig på det professionella omdömet medan större byråer i högre grad förlitar sig på system. Analysen visar att penningtvättslagstiftningen skapar en spänning mellan ökad professionalisering och ökad extern kontroll samtidigt som lagstiftningen stärker revisorsprofessionens ansvar och legitimitet, riskerar den också att begränsa revisorns professionella handlingsutrymme genom ökade regulatoriska krav.