Metodoptimering för SeHCAT-test

Sammanfattning

SeHCAT-test utgör “golden standard” vid diagnostisering av gallsyramalabsorption. På Skånes universitetssjukhus utförs retentionsmätningarna av 75SeHCAT i en helkroppsräknare som är placerad i ett rum som är kraftigt skärmad mot bakgrundsstrålning. Nackdelen är att patienten måste ligga stilla på en hård brits i ett varmt och ett isolerat rum under 17 minuter samt att det är tidskrävande för undersökaren att göra retentionsmätningar på en patient. Av dessa skäl pågår ett kliniskt utvecklingsarbete för SeHCAT-test på Skånes universitetssjukhus. Syftet med studien var att studera om samma resultat skulle erhållas utifrån stationär mätning och helkroppsmätning samt i hur stor utsträckning eventuella avvikelser i retentionsvärdena mellan mätmetoderna hade påverkat diagnostiseringen av gallsyramalabsorption utifrån resultat från föregående SeHCAT-tester som genomförts på Skånes universitetssjukhus. I denna studie genomfördes 5 minuters stationär mätning efter helkroppsmätningarna på 11 patienter som remitterades till Klinisk fysiologi och nuklearmedicinmottagningen i Malmö för att utföra SeHCAT-test. Resultaten påvisade signifikant skillnad mellan mätmetoderna (p < 0,05) och lägre erhållna retentionsvärden från de stationära mätningarna än helkroppsmätningarna för samtliga deltagaren. Dessutom erhöll en stor del av tidigare patienter resultat som hade kunnat ge en annan diagnos om den nya mätmetoden skulle användas i retentionsmätningarna. Slutsatsen som kan dras är att den nya mätmetoden inte kommer att implementeras på kliniken förrän ytterligare studier med flera deltagaren har genomförts. Vidare ligger denna studie grund till att en modifierad variant av den nya mätmetoden kommer att testas på verksamheten.