Motiveringar till investeringar i kulturhistoriska byggnader : En kvalitativ studie om hur offentliga och privata fastighetsägare motiverar investeringar i kulturhistoriska byggnader

Sammanfattning

Kulturhistoriska byggnader utgör en viktig del av det svenska kulturarvet och fungerar som en bärare av historiska, kulturella och samhälleliga värden. Samtidigt innebär förvaltningen av byggnaderna omfattande övervägningar mellan bevarande, funktion, ekonomi och moderna krav. Investeringar i kulturhistoriska byggnader präglas därför ofta av målkonflikter mellan de kulturhistoriska värdena och de ekonomiska eller praktiska förutsättningarna. Syftet med studien är att analysera hur offentliga och privata fastighetsaktörer motiverar investeringar i kulturhistoriska byggnader i Sverige, samt hur skyddskraven påverkar beslutsfattandet. Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med offentliga och privata aktörer som är fastighetsägare eller förvaltare av kulturhistoriska byggnader. Genom intervjuerna har respondenternas syn på kulturhistoriska byggnader, ekonomi, investeringsbeslut och skyddskrav analyserats och jämförts. Studiens resultat visar att både offentliga och privata aktörer ser kulturhistoriska byggnader som en viktig del av kulturarvet och samhällets identitet. Men motiven till investeringar skiljer sig mellan aktörerna. De offentliga betonar vikten av byggnadernas funktion, samhällsnytta och verksamhetsanpassning, medan de privata präglas av ett långsiktigt förvaltande av kulturarvet med ett generationsansvar. Studien visar även att investeringsbesluten bygger på kompromisser mellan bevarande och modernisering, där skyddskraven både kan verka som stöd och begränsningar i förvaltningen.