När barnets röst möter rättens krav : En kvalitativ reflexiv tematisk analys av domstolars beslutsmotiveringar i vårdnadstvister med anklagelser om att en förälder utsatt barnet för sexuella övergrepp

Sammanfattning

Denna kvalitativa studie undersöker hur principen om barnets bästa beaktas i svenska tingsrätters och hovrätters beslutsmotiveringar i vårdnadstvister där en förälder anklagats för att ha utsatt barnet för sexuella övergrepp. Mot bakgrund av barns rätt till skydd, delaktighet och trygghet analyseras hur barnets perspektiv synliggörs, vilken betydelse barnets röst ges och hur domstolar motiverar sina ställningstaganden när skyddsbehov, bevisning och kontakt med föräldrar ställs mot varandra. Studien bygger på en reflexiv tematisk analys av sex rättsfall som avgjordes under 2023–2025, omfattande 165 sidor. Analysen har en rättssociologisk ansats med inspiration från feministisk rättsteori, där juridiken förstås som en praktik som både producerar och avgränsar vad som erkänns som giltig kunskap. Resultatet visar en rättslig praktik där barnets inflytande erkänns, men samtidigt villkoras. Barnets perspektiv är närvarande i domskälen, men framträder främst genom vuxnas tolkningar och juridikens anspråk på epistemologisk auktoritet. Barnets röst ges betydelse, men endast under vissa villkor, särskilt när den förstås som självständig, aktuell och förenlig med övrig utredning. En huvudsaklig slutsats är att anklagelser om sexuella övergrepp sällan får självständig betydelse i domstolens motiveringar, utan främst när de kan översättas till en konkret risk för barnet. Studien synliggör därmed spänningen mellan barnrättsperspektivets ideal och rättens praktiska tillämpning.