När orden brister : Sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som har en demenssjukdom

Sammanfattning

Bakgrund: Antalet individer som har en demenssjukdom förväntas öka med 79% till år 2050. Begreppet demens syftar inte enbart till en sjukdom, utan är ett tillstånd som kan orsakas av olika skador och sjukdomar. Kommunikation handlar om samspelet mellan det verbala och icke-verbala. Anomi, afasi och agnosi är aspekter som är viktiga att ha i åtanke i samband med kommunikation med patienter som har en demenssjukdom. Kommunikation är en central del i sjuksköterskors arbete och därför är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur de ska kommunicera med en patient som har en demenssjukdom. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som har en demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats som baseras på kvalitativa vetenskapliga originalartiklar genomfördes. Data analyserades utifrån en reflexiv tematisk analys. Resultat: Resultatet grundar sig på elva kvalitativa vetenskapliga originalartiklar som handlar om sjuksköterskors upplevelser. Tre huvudteman identifierades, dessa var kommunikativa brister i samtalet, utmaningar vid kommunikationshinder och vikten av kommunikationsstrategier. Slutsatser: Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräckligt med kunskap kring hur de ska kommunicera med patienter som har en demenssjukdom. En vårdande relation är en aspekt som underlättar effektiv kommunikation och bör inkluderas i syfte att kunna uppnå en personcentrerad vård. Det finns även kommunikationsutmaningar som kan öka arbetsbelastningen. Dock anses en lugn samtalsmiljö och en individanpassad kommunikation underlätta kommunikationen med patienter som har en demenssjukdom. När orden brister blir sjuksköterskors kommunikationsförmåga avgörande för att säkerställa en säker vård för patienter.