När röster tystnar : Psykologisk trygghet som motkraft till tystnadskultur

Sammanfattning

Tystnadskultur definieras som att inte uttrycka idéer och tankar samt att undanhålla information, och en utbredd tystnadskultur är skadligt både för den enskilde medarbetaren och för arbetsgivaren. Tystnadskultur består av flera underdimensioner som klargör de bakomliggande motiven för tystnad och denna studie fokuserar på tre tystnader: eftergiven, defensiv och prosocial. Psykologisk trygghet avser medarbetares möjlighet att uttrycka idéer och tankar utan risk för negativa konsekvenser, vilket kännetecknas av öppen kommunikation och trygg arbetsmiljö. Studien undersöker sambandet mellan upplevelsen av tystnadskultur och psykologisk trygghet. Åttiosex deltagare medverkade och var mellan 18 och 65 år, samt arbetade minst 50 % av heltid på den svenska arbetsmarknaden. Deltagarna utgjorde ett bekvämlighetsurval och besvarade en webbenkät innehållande Edmondsons skala om psykologisk trygghet med sju påståenden och instrumentet Organizational Silence Scale (OSS) med femton påståenden om tystnadskultur. Resultatet visar ett signifikant negativt samband (r = -.64) mellan psykologisk trygghet och tystnadskultur. Detta tolkas som att när den psykologiska tryggheten upplevs vara större är inte upplevelsen av tystnadskultur lika utbredd. När utvalda underdimensioner undersöktes separat visade resultatet att prosocial tystnad inte hade ett signifikant samband med psykologisk trygghet medan eftergiven (r = -.58) och defensiv tystnad (r = -.69) hade ett starkt signifikant samband med psykologisk trygghet. Resultatet tolkas som att prosocial tystnad inte har ett samband med psykologisk trygghet och att nivåerna av psykologisk trygghet ökar när nivåer av defensiv- och eftergiven tystnad minskar.