När universella ambitioner om föräldraskapsstöd möter förskolans praktik : Ett förbättringsarbete och en kvalitativ studie om hur tidigt föräldraskapsstöd genom förskolesocionomer formas i förskolan

Sammanfattning

Under senare år har socialtjänstens uppdrag allt tydligare kommit att betona tidiga, förebyggande och lättillgängliga insatser för barn och föräldrar. Ett exempel på denna utveckling är införandet av förskolesocionomer i förskolans verksamhet, med ambitionen att erbjuda tidigt och lättillgängligt föräldraskapsstöd. Samtidigt finns begränsad kunskap om hur sådana arbetssätt formas i professionellas vardagliga praktik. Examensarbetet består av ett praktiknära förbättringsarbete och en kvalitativ studie. Förbättringsarbetet syftade till att utveckla och pröva förändringsidéer för att stärka användningen av stödet i förskolans praktik. Arbetet genomfördes med stöd av förbättringsvetenskapliga metoder och iterativt lärande i nära relation till verksamheten. Förbättringsarbetet bidrog till ökad tydlighet kring förskolesocionomernas uppdrag och ökad trygghet hos pedagoger i att aktualisera stöd i samverkan med vårdnadshavare. Samtidigt visade uppföljningen ingen tydlig eller stabil ökning av antalet individuella kontakter mellan förskolesocionomer och vårdnadshavare under projektperioden. Den vetenskapliga studien undersökte hur ett nytt arbetssätt med förskolesocionomer formas i förskolans praktik. Studien hade en kvalitativ design och byggde på semistrukturerade intervjuer med pedagoger och förskolesocionomer. Materialet analyserades med reflexiv tematisk analys. Resultaten visade hur arbetssättet successivt omformades när det mötte förskolans vardagliga praktik. Stödet aktualiserades främst i situationer där oro kring barns situation redan blivit synlig i verksamheten. Pedagogers relationer till familjer, organisatoriska villkor och professionella bedömningar påverkade hur stöd introducerades och användes i praktiken. Frivillighet och tillgänglighet framträdde inte som stabila egenskaper i själva stödinsatsen, utan som något som kontinuerligt etablerades relationellt i mötet med familjerna. Arbetet bidrar med kunskap om hur tidigt och förebyggande föräldraskapsstöd formas genom professionella, relationella och organisatoriska processer i förskolans praktik, samt belyser betydelsen av iterativt förbättringsarbete i utvecklingen av tillgängliga arbetssätt i komplexa välfärdskontexter.