Nya bud kring carried interest - En undersökning av beskattningen av carried interest och om Skatteverkets beslut från 2023 är förenliga med gällande rätt.

Sammanfattning

Frågan om hur carried interest ska beskattas har länge varit föremål för både en debatt inom skatteområdet och upprepade prövningar i domstol. Grunden i denna problematik är huruvida den asymmetriska vinstutdelning som uppkommer i riskkapitalfonder, det vill säga carried interest, ska ses som en inkomst av investeringar och därmed beskattas enligt 3:12-reglerna, eller om den i stället ska betraktas som en ersättning för arbetsinsats och beskattas som lön i inkomstslaget tjänst. Carried interest är en ekonomisk ersättning som förvaltare och rådgivare får med anledning av sitt aktiva arbete för fonden, men konstruktionen uppvisar också drag av kapitalavkastning eftersom de skatteskyldiga investerar i fonden. I december 2023 fattade Skatteverket ett flertal beslut som aktualiserade frågan på nytt. Skatteverket ansåg att nya fondstrukturer motiverade att carried interest återigen skulle beskattas som lön i inkomstslaget tjänst. Besluten skiljer sig från den tidigare vedertagna ståndpunkten, där de flesta skatteskyldigas inkomster av carried interest beskattades enligt 3:12-reglerna. I uppsatsen undersöks vad som är gällande rätt vid beskattningen av carried interest och om Skatteverkets nya bedömning är förenlig med gällande rätt. För att göra detta analyseras, förutom de aktuella besluten, även hur begreppen verksam i betydande omfattning och samma eller likartad verksamhet tillämpas på carried interest enligt 3:12-reglerna. I uppsatsen beskrivs även hur riskkapitalfonder är konstruerade och vilka aktörer som ingår i desamma, såsom General Partners, Limited Partnersship och rådgivningsbolag. En beskrivning ges även i denna del över hur inkomsterna av carried interest går genom strukturerna upp till den skatteskyldige. I en genomgång av tidigare domar från Högsta förvaltningsdomstolen och kammarrätterna framträder de principer och riktlinjer som hittills har varit vägledande för beskattning av carried interest. I analysen utreds gällande rätt utifrån de knäckfrågor som identifierats i kammarrättsdomarna. Analysen talar för att domstolarna i sin fortsatta prövning av målen kommer att fastslå att inkomsterna fortsatt kan beskattas enligt 3:12-reglerna trots att inkomsten av carried interest i grunden är en tjänsteinkomst. Vad gäller Skatteverket nya argumentation gällande verklig innebörd konstateras att detta inte bör påverka bedömningen av 3:12-reglernas tillämplighet. I analysen ses även till Skatteverkets beslut och hur dessa samspelar med varandra. Besluten kritiseras för bristande stringens och nyansering sett till de tidigare underrättsdomarna och den praxis som föreligger på området. Besluten går även emot varandra i bedömningen av centrala frågor för beskattningen vilket skapar en oförutsägbarhet för de skatteskyldiga. Slutsatsen är att Skatteverkets beslut sannolikt inte kommer att vinna gehör i förvaltningsdomstolarna. Genom den kritiska granskningen av Skatteverkets argumentation och de nya fondstrukturerna belyser uppsatsen även behovet av mer förutsägbarhet inom skatterätten, så att den fortsatta rättsutvecklingen kan präglas av större klarhet och konsekvens.