Påverkas EKG av hur man placerar extremitetsavledningarna?

Sammanfattning

Abstrakt: Inom vården används olika undersökningsmetoder för att kunna utvärdera hjärtats funktion. Elektrokardiografi (EKG) är en av de metoderna. EKG har många fördelar exempelvis är metoden tillgänglig, billig, riskfri och icke-invasiv. Vid vilo-EKG placeras tio elektroder på bestämda positioner på kroppen vilka ger upphov till 12 avledningar. Avledningarna indelas i två grupper: bröstavledningar och extremitetavledningar. Studiens syfte var att undersöka närmare om det finns skillnader som påverkar bedömningen av EKG:et i P- vågor, QRS- komplex och hjärtats elektriska axel (QRS el-axel) i extremitetavledningar mellan standardkoppling och två andra omkopplingar. Trettio frivilliga deltagare inkluderades i denna studie. För samtliga deltagare registrerades tre EKG:n. I det första EKG:et kopplades extremitetselektroderna enligt standardkopplingen. I det andra EKG:et kopplades armelektroder på höger och vänstra överarmar, vänster benelektroden kopplades på lårbenet. Det tredje EKG:et kopplades enligt Mason- Liker, förutom att höger benelektrod inte omplacerades. Vid alla tre EKG:na placerades bröstelektroderna enligt standardkopplingen. Förändringar i duration, amplitud, och QRS el-axel mellan dessa EKG:n undersöktes. Resultaten av studien visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan dessa kopplingar i duration och amplitud i QRS-komplexen. Inte heller i durationen på P-vågen. Däremot påvisades en signifikant skillnad i QRS el-axel samt i amplitud på P-vågen för den ena omkopplingen.