Poisonous Paper : Per- and Polyfluoroalkyl substances (PFAS) in the Swedish pulp- and paper industry and its legacy in Sweden’s largest lake, Vänern.

Sammanfattning

Världen står inför växande problem med plastföroreningar och strävar efter att fasa ut engångsplaster till förmån för papper, som kan brytas ner biologiskt. Papper behöver däremot behandlas för att vara relevant som ersättning och har tidigare behandlats med PFAS, vilket har visat sig vara toxiskt och bioackumulerande. På grund av bristande lagstiftning i Sverige har pappersindustrin pumpat ut enorma mängder fibrer och kemikalier i närliggande vatten, och potentiellt PFAS. För att bedöma mängden PFAS som har nått en sjö från en närliggande pappersindustri, valdes Billerud Korsnäs Gruvön i Grums, Sverige, då förhöjda halter av PFAS tidigare hittats i en fiberbank utanför industrin. Volymen av spridda fibrer från industrin uppskattades med hjälp av QGIS IDW-interpolering och flera scenarier skapades för att skildra olika utbredningar av fiber genom den närliggande viken Åsfjorden i sjön Vänern. Volymen användes sedan i en massestimering för PFAS, både bundet i vatten och de spridda fibrerna. En litteraturstudie genomfördes också för att ytterligare förstå PFAS-användningen inom pappersindustrin. Den uppskattade massan varierade mellan 562-2384 kg i hela sjön där den största delen av den uppskattade massan hittades i det fiberrika sedimentet. Den mest prevalenta gruppen av PFAS som hittades i fiberbanken, diPAPs, stämde väl överens med PFAS som vanligtvis används av pappersindustrin, vilket pekar på att Gruvön är en källa av PFAS för sjön Vänern. Trots resultatet fruktas det att mängden PFAS i sjön är för lågt estimerad då fel material uppskattades i studien, tillsammans med ett allt för snävt avgränsat område. Även om resultatet skulle vara korrekt kan det tyda på att den svenska pappersindustrin är en av de största bidragsgivarna till PFAS i miljön i Sverige.